Fanny Suenssen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fanny Margrethe Kirstine Suenssen, född 14 oktober 1832 i Tönning, Slesvig, död 29 mars 1918 i Frederiksberg, var en dansk författare. Hon var syster till författarna Alfhilda Mechlenburg och Teckla Juel.

Fanny Suenssen växte upp i Tønning, Sønderjylland. Fadern, Johan Fedder Carsten Suenssen (1795-1840), var kapten i den danska hären. Modern var Margrethe Juel (1802-1882) och kom från en officersfamilj.[1] Likt sina döttrar var hon också författare, men publicerade aldrig något i eget namn. Efter faderns död 1840 flyttade familjen tillbaka till Köpenhamn. Tillsammans med modern började Suenssen skriva och publicera skrifter anonymt.[2] Hon bodde under hela sitt liv i barndomshemmet på grund av sviktande hälsa, som började göra sig bemärkt i tjugoårsåldern.[1] Hon förblev ogift livet igenom.

Författardebuten kom 1862 med bildningsromanen Amalie Vardum, utgiven av Høst's Forlag, och fick ett gott mottagande.[3] Den skildrar en ung flickas barndom och ungdom, sannolikt med självbiografiska drag och en religiös underton, och följer i samma litterära spår som Mathilde Fibiger, Louise Bjørnsen och Cornelia von Levetzows romaner.[2][1] Samma år publicerade hon novellen En gammel Piges Historie i Berlingske Tidende. Därefter följde romanerna Juleaften (1863), Tekla Eichel (1864) och Aldrig (1871), av vilka den sista fick ett gott mottagande, främst hos landets borgerskap.[3] Alla publicerades anonymt under pseudonymen ”Af Forf. til ‘Amalie Vardum”, det är först i novellsamlingarna I Tusmørke (1890) och Han er Jøde (1892) som hon uppträder under eget namn.[1] Alla dessa verk faller under den romantiska genren och flera av dem översattes till svenska, tyska, franska och ungerska.[1][3] Under 1870-talet var hon en flitig skribent i Skandinavisk Folkemagazin, Berlingske Tidende och Nationaltidende och bidrog med flera artiklar i kvinnosaksdebatten.[3] Tillsammans med sina systrar skrev hon lustspelet Et Ægteskab i Fare och skådespelet Judith, som båda uppfördes på Folketeatret 1873 respektive 1875.[1] Tillsammans skrev de även barnboken Ej blot til Lyst (1880).[1] Från 1882 tilldelades hon ett årligt bidrag på 500 danska kronor av staten för sitt författarskap.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]