Ungerska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ungerska
magyar nyelv
Talas iUngern Ungern
Och i delar av
Rumänien Transsylvanien
Slovakien Slovakien
Serbien Vojvodina
Ukraina Ukraina
Kroatien Kroatien
Österrike Österrike
Slovenien Slovenien
RegionCentraleuropa
Antal talare14,5 miljoner
Statusstabilt
Språkfamiljuraliska
Officiell status
Officiellt språk iUngern Ungern
Slovenien Slovenien
Serbien Vojvodina
Europeiska unionen EU
Språkmyndighet-
Språkkoder
ISO 639-1hu
ISO 639-2hun
ISO 639-3
SILHNG

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk. Utöver det talas ungerska även i Rumänien, Slovakien, Vojvodina, Nedre Karpaterna, Kroatien, Slovenien samt Österrike. Språket talas idag av omkring 15 miljoner människor. Tio miljoner av dessa bor i Ungern. Språket skrivs med det latinska alfabetet.

I Slovakien, där ungerska talas av omkring 520 000 människor (eller tio procent av befolkningen), ritades gränserna till landets provinser om med baktanken att kunna förhindra ungerskan från att bli det största språket, som då skulle kunna leda till officiell status.[källa behövs] Ungerskan i Slovakien är koncentrerad till landets södra delar, längs med gränsen till Ungern.

Ungerskan har 18 kasus, men med en generösare och föga vetenskaplig definition kan totalt 35 kasus räknas in. De ytterligare 17 räknas traditionellt sett inte som kasus. Det ursprungliga uraliska språket tros ha haft avsevärt färre. Dessa tros ha uppkommit i takt med att postpositioner sammansmälte med det föregående ordet.[källa behövs] Ungerskan har således haft en tendens att utvecklas mot större komplexitet och formrikedom. Vid användning av ungerska kasus fogas ändelserna närmast uteslutande till ordets nominativform. Detta gör ungerska kasus mer lätthanterliga än sådana som kan förändra hela ordstammen och som bland annat förekommer i slaviska språk.

Sedan 1 maj 2004 är ungerskan ett av EU:s officiella språk.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Följden i det 44-bokstaviga ungerska alfabetet är:

a, á, b, c, cs, d, dz, dzs, e, é, f, g, gy, h, i, í, j, k, l, ly, m, n, ny, o, ó, ö, ő, p, q, r, s, sz, t, ty, u, ú, ü, ű, v, w, x, y, z och zs.

Basen är det latinska alfabetet, men ungerskans alfabet har dock utökats med vissa specifika bokstavskombinationer och accenter. En akut accent över en vokal markerar att den ska uttalas långt. När bokstäverna ö och ü ska uttalas långt ersätts prickarna med dubbla akuta accenter.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Ungerskan har följande konsonantsystem (ovanliga grafem är markerade i fetstil):

Fonem Vanligaste
ljudvärdet
i IFA
Vanligaste
grafemet
[tonad] artikuleringsställe artikuleringssätt
/p/ [p] p - bilabial klusil
/b/ [b] b + bilabial klusil
/t/ [t̪] t - laminal dental klusil
/d/ [d̪] d + laminal dental klusil
/c/ [cç] eller [c] ty - palatal affrikata eller klusil
/ɟ/ [ɟʝ] eller [ɟ] gy + palatal affrikata eller klusil
/k/ [k] k - velar klusil
/g/ [ɡ] g + velar klusil
/f/ [f] f - labiodental frikativa
/v/ [v] v + labiodental frikativa
/s/ [s̻] sz - laminal denti-alveolar frikativa
/z/ [z̻] z + laminal denti-alveolar frikativa
/ʃ/ [ʃ] s - postalveolar frikativa
/ʒ/ [ʒ] zs + postalveolar frikativa
/j/ [j] eller [ʝ] j, ly + palatal frikativa eller approximant
/h/ [h] eller [ɦ]
([x] eller [ç]
finalt)
h, ch ± glottal frikativa
/ts/ [ts̻] c - laminal denti-alveolar affrikata
/dz/ [dz̻] dz + laminal denti-alveolar affrikata
/tʃ/ [tʃ] cs - postalveolar affrikata
/dʒ/ [dʒ] dzs + postalveolar affrikata
/l/ [l̪] l + laminal dental lateral konsonant
/r/ [r̪] r + laminal dental tremulant
/m/ [m] m + bilabial nasal
/n/ [n̪] n + laminal dental nasal
/ɲ/ [ɲ] ny + palatal nasal

Nästan alla konsonanter har en dubbel motsvarighet som skrivs genom att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp och ss, eller genom att dubblera den första bokstaven i en digraf, exempelvis ssz, nny och ddzs. Jämför svenskans t i hat och hatt.

Förr i tiden uttalades ly och j på olika sätt, vilka nuförtiden i standardspråk uttalas på samma sätt.

Affrikatorna /cç/ och /ɟʝ/ förekommer som klusilerna ([c] och [ɟ]) i formellt tal.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Fonem Vanligaste
ljudvärdet
i IFA
Vanligaste
grafemet
[bakre] [rundad] [sluten] [öppen] [lång]
/a/ [ɒ] a + + - + -
/aː/ [aː] á + - - + +
/o/ [o] o + + - - -
/oː/ [oː] ó + + - - +
/u/ [u] u + + + - -
/uː/ [uː] ú + + + - +
/e/ [ɛ] e - - - + -
/eː/ [eː] é - - - - +
/i/ [i] i - - + - -
/iː/ [iː] í - - + - +
/ø/ [ø] ö - + - - -
/øː/ [øː] ő - + - - +
/y/ [y] ü - + + - -
/yː/ [yː] ű - + + - +

Längdskillnaden hos slutna vokaler är inte alltid regelbunden. Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/, och vardagligt tal skiljer sig mycket från det skrivna (exempelvis uttalas unió [uːnioː], och kórház uttalas [korhaːz]).

Även om det inte förekommer i huvudstaden Budapest så skiljer ungefär hälften av alla ungersktalande på fonemen /e/ och /ɛ/. Ett exempel är ordet mentek som representerar fyra olika ord på 'regional standard': [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de är förskonade". I Budapest faller alla dessa ihop till [mɛntɛk].

Förr existerade det i ungerskan en vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), men efter språkreformerna under 1800- och 1900-talet avskaffades den. I dag förekommer denna vokal bland dialekter i södra Ungern. Runt staden Szeged uttalas det även [ø]. Ord som ember [embɛr] (människa) uttalas således [embør].

I ungerskan finns det på grund av landets centralisering inte särskilt många dialekter. Ett undantag är dock Csángó-folket i östra Rumänien, som levt där nästan lika länge som Ungern har funnits.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Ungerskan har en grammatik som liknar övriga finsk-ugriska språks diton. Det finns inga genus, men väl 18 kasus som bildas med hjälp av ändelser. Med undantag för prepositionen mint (än) används bara postpositioner. Postpositioner som böjs i något kasus kan användas som prepositioner, men detta bruk används bara i de fall som talaren önskar betona orden i meningen annorlunda.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ungrarna skiljde sig cirka 3000 år f. Kr. från de andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket har lett till att bland andra finnar, ester och mordviner, vars förfäder levde tillsammans mycket längre, i dag inte längre förstår ungerskan. Emellertid finns det ett mindre antal ord som har en och samma betydelse i deras gemensamma ordförråd, exempelvis mellan ungerskan och finskan:

  • Vatten: ungerska = víz, finska = vesi (vete-, vede-)
  • Liv: ungerska = élet, finska = elämä
  • Blod: ungerska = vér, finska = veri (vere-)
  • Hjärta: ungerska = szív, finska = sydän
  • Lever: ungerska = máj, finska = maksa
  • Hand: ungerska = kéz, finska = käsi
  • Slicka: ungerska = nyal, finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv på ungerska, vilken kan hittas i finskans niel(lä) i betydelsen svälja. Medan tunga (även språk) heter kieli på finska.)
  • Öga: ungerska = szem, finska = silmä
  • Bi: ungerska = méh, finska = mehiläinen
  • Honung: ungerska = méz, finska mesi (Även om det från det svenska språket tagna ordet hunaja är mer brukligt i finskan idag. Saft på finska heter för övrigt mehu, orden bi och honung visar att man i sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
  • Pil: ungerska = nyíl, finska = nuoli (Fågel heter madár på ungerska, men gås heter lúd vars ord har sitt gemensamma ursprung i finskans ord för fågel som är lintu. För drygt 5000 år sedan i urhemmet var vid sidan av insamlandet även jakten viktig, se även det gemensamma ordet för horn. Liknande namnförskjutningar som hittas mellan gås och fågel hittar man även i det ungerska ordet för orm som heter kígyó, medan kyy betyder specifikt huggorm på finska. Ungerskans vas betyder järn på svenska, medan vaski på finska är koppar. Används idag i ordet vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar i allmänt brukar vara det från svenska språket tagna ordet kupari. Ett sista exempel på hur ordens betydelse förändras är ordet ár som är ungerska och betyder pris, medan finskans arvo betyder värde.)
  • Horn: ungerska = szarv, finska sarvi
  • Sten: ungerska = , finska = kivi
  • Träd: ungerska = fa, finska = puu
  • Natt: ungerska = éj, finska =
  • Vi: ungerska = mi, finska = me
  • Ni: ungerska = ti, finska = te

I ungerskan och finskan har också en del konsonantskiftningar inträffat, exempelvis mellan h och k. Finskan har dessutom bevarat ändelsen -i i sitt språk. Finskt ordinitialt k motsvaras av h i ungerskan om det där följs av bakre vokal:

  • Fisk: ungerska = hal, finska = kala
  • Tre: ungerska = három, finska = kolme
  • Sex: ungerska = hat, finska = kuusi

Ungerskan har även flera lånord, bland annat följande:

  • Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya eller anyu (mor), sisak (hjälm), baksis (dricks)
  • Tyska lånord: kvártély (kvarter [militärterm]), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet), andra ord med militär anknytning (hapták från Habtacht, egzecéroz från exezieren, mars! från marschieren, kuss från kuschen, o.s.v.)
  • Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs), stadsnamn med ändelse av -grád (Visegrád)
  • Latinska lånord: centrum (centrum), skandallum (skandal, [ålderdomligt])
  • Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong), restaurant (restaurang)
  • Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus), lóvé (pengar) (Dessa ord är slang.)
  • Finskt lånord: szauna (sauna, bastu)
  • Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Ungerska.

Källor[redigera | redigera wikitext]