Fartygstrafikservice
Fartygstrafikservice, på engelska Vessel Traffic Services (VTS), är ett säkerhetssystem för sjöfarten som bygger på att fartyg i tättrafikerade leder anmäler sig och berättar om sina avsikter till en lokal myndighet, som rapporterar om förhållanden som kan vara viktiga för sjösäkerheten och för smidig trafik, bland annat om annan trafik, farledens skick och speciella omständigheter. Fartygsservicen har tre delområden: rapporter, navigationsassistans och fartygstrafikreglering. I ett VTS-område kan en eller flera av dessa serviceformer tillhandahållas.
I och med de tekniska landvinningarna under de senaste decennierna har systemet utvecklats till en funktion motsvarande flygledningen inom aviation, så att de lokala sjöfartsmyndigheterna från en övervakningscentral med hjälp av radar, fjärrstyrda videokameror och AIS kan följa varje enskilt fartyg på stora skärmar.
Personal
[redigera | redigera wikitext]Riktlinjerna kräver att sjöfartsledningsdienst ska tillhandahållas med tillräcklig personal som har lämplig kvalifikation, genomgått relevant utbildning och kan utföra de uppgifter som krävs,[1][2] med hänsyn tagen till typen och nivån på de tjänster som ska tillhandahållas enligt de gällande riktlinjerna från Internationella sjöfartsorganisationen i detta avseende.
Rekommendation V-103[3] från International Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities (IALA) är en rekommendation om standarder för utbildning och certifiering av personal inom sjöfartsledningstjänster.[4] Det finns fyra relevanta typkurser, V-103/1 – V-103/4, som är godkända av Internationella sjöfartsorganisationen och ska användas vid utbildning av personal för att erhålla kvalifikation inom sjöfartsledning.[5][6]
Typer av tjänster
[redigera | redigera wikitext]Sjöfartsledning innebär samordnade åtgärder och strategier för att övervaka, styra och kontrollera fartygsrörelser inom och utanför hamnområden. Syftet är att öka säkerheten och effektiviteten i sjöfarten samtidigt som köer och miljöpåverkan minimeras.[7]
Informationsservice är en tjänst som säkerställer tillgång till viktig information i tid för navigationsbeslut ombord på fartyget.[8] Informationsservice tillhandahålls genom överföring av information vid fasta tider och intervaller eller när det anses nödvändigt av sjöfartsledningsdienst eller på begäran av fartyget, och kan inkludera exempelvis meddelanden om position, identifikationsdata och avsikter från andra fartyg; tillståndet för sjöleder; väder; faror; eller andra faktorer som kan påverka fartygets rörelser.
Trafikstyrningstjänst är en tjänst som syftar till att förebygga farliga situationer till sjöss och säkerställa säker och effektiv fartygstrafik inom området som trafikledningen ansvarar för. Trafikstyrningstjänsten hanterar operativ ledning och framåtblickande planering av fartygsrörelser för att undvika trängsel och farliga situationer och är särskilt relevant under perioder med hög trafikintensitet eller när trafiken av särskilda fartyg kan påverka andra trafikflöden. Tjänsten kan även inkludera etablering och drift av tillståndssystem eller trafikplaner, eller båda, gällande prioritering av trafik, utrymmesfördelning, obligatorisk rapportering inom trafikledningszonen, rutter, efterlevnad av hastighetsbegränsningar eller andra åtgärder som trafikledningsmyndigheten bedömer vara nödvändiga.
Navigeringshjälptjänst är en tjänst som bistår i navigationsbeslut ombord på fartyget och övervakar deras resultat.[9] Navigeringshjälptjänsten är särskilt viktig under svåra navigations- eller väderförhållanden, samt vid fel eller driftstörningar.[10][11] Denna tjänst tillhandahålls vanligtvis på begäran av fartyget eller sjöfartsledningsdienst när det behövs.
Danmark
[redigera | redigera wikitext]I danska farvatten finns, förutom den gemensamma svensk-danska övervakningscentralen VTS Öresund (Sound VTS i Malmö) för VTS-område Öresund, en trafikcentral i Korsør för VTS-område Storebælt. VTS Storebælt inrättades 1993 inför anläggandet av Storebæltsbrön och drivs av Søværnet på dess flottbas i Korsør.
Finland
[redigera | redigera wikitext]I Finland finns tre sjötrafikcentraler, vilka drivs av Fintraffic Sjötrafikledning Ab, som är ett dotterbolag till det statligt ägda Fintraffic Ab:[12]
- Finska vikens sjötrafikcentral, som övervakar den finländska sektorn av det internationella havsområdet i Finska viken, som ingår i Finska vikens rapporteringssystem GOFREP tillsammans med Ryssland och Estland. Trafikcentralen övervakar också Helsingfors VTS, Kotka VTS och Hangö VTS.
- Västra Finlands sjötrafikcentral, som övervakar sjötrafik på Ålands hav samt Archipelago VTS, Bothnia VTS och West Coast VTS[13]
- Saimaa VTS, som ansvarar för nöd- och säkerhetsradiokommunikation i Saimen-området
Norge
[redigera | redigera wikitext]I Norge finns sex sjötrafikcentraler, vilka sköts av Kystverket.[14] De fyre centralerna i södra Norge övervakar trafik i respektive VTS-område i inre farvatten, medan VTS Vardø övervakar risktrafik längs hela den norska kusten, inklusive inom norsk ekonomisk zon, samt havsområdena utanför Svalbard.
- Melkøya VTS i Finnmark, inrättad 2007, med övervakning också av farvattnet runt Svalbard
- Fedje VTS i Nordhordland, inrättad 1992 med huvuduppgift för oljeutskeppningen från Sture- och Mongstad-terminalerna
- Kvitsøy VYS i Rogaland, inrättad 2003, med ansvar från Bømlafjorden i norr till Jærens rev i söder
- Brevik VTS vid Brevikströmmen i Porsgrunn i Telemark, inrättad 1978 för inseglingen till industriområdet i Grenland
- Kinn VTS, inrättad 2021, med ansvar för området mellan Florø och Måløy[15]
- Horten VTS i Horten i Vestfold, inrättad 1999, med ansvar från Færder och in till Oslo hamn
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I svenska farvatten finns den gemensamma svensk-danska övervakningscentralen VTS Öresund (Sound VTS) för VTS-område Öresund i Malmö samt Sjöfartsverkets trafikcentraler i Göteborg och Södertälje. I fastställda VTS-områden föreligger rapporteringsskyldighet för fartyg meden bruttodräktighet om 300 ton eller mer eller med en längd av 45 meter eller mer.[16]
Det finns nio övervakningsområden i svenska farvatten. Områdenas exakta gränsdragningar är fastställda i "Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjötrafiktjänst (VTS) och sjörapporteringssystem (SRS)" (TSFS 2009:56).[17]
Under Trafikcentralen i Göteborg:
- VTS-område Lysekil
- VTS-område Marstrand
- VTS-område Göteborg
Under Trafikcentralen i Södertälje:
- VTS-område Bråviken (VTS-område Oxelösund)
- VTS-område Mälaren
- VTS-område Landsort
- VTS-område Stockholm
- VTS-område Öregrund
- VTS-område Luleå
Under Soundrep i Malmö:
- VTS-område Öresund (Sound VTS)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Guidelines And Criteria For Vessel Traffic Services On Inland Waterways (Vts Guidelines 2006) 1. Introduction 1.1 These Guideli”. www.ccr-zkr.org. https://www.ccr-zkr.org/files/documents/ris/vts_e.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”IALA Recommendation V-120 on Vessel Traffic Services in Inland Waters Edition 2 December 2013”. www.iala.int. https://www.iala.int/content/uploads/2016/09/V-120-Ed2-VTS-in-Inland-Waters.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Vessel Traffic Services Training (IALA R0103) Scheme of Audit For Accreditation”. www.nialexisplatform.org. https://www.nialexisplatform.org/media/42bnsent/vts-standard-for-training-and-certification-february-2025.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Vessel Traffic Service (VTSO) Operator”. www.supmaritime.fr. https://www.supmaritime.fr/en/vessel-traffic-service-vtso-operator-training/. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Mechanical - IJME - The Effect of vessel traffic service - Ahmed Khalil - Egypt - OPaid”. www.iaset.us. http://www.iaset.us/download/archives/2-67-1429336359-6.%20Mechanical%20-%20IJME%20-%20The%20Effect%20of%20vessel%20traffic%20service%20-%20Ahmed%20Khalil%20-%20Egypt%20-%20OPaid.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Maritime Transport”. maritimeducation.com. https://maritimeducation.com/maritime-transport/. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”How to Manage Maritime Traffic for Smoother Operations?”. www.innovez-one.com. https://www.innovez-one.com/post/maritime-traffic-management. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Imo/Iho Harmonization Group On Data Modelling Agenda Item 5 Hgdm 2/5/1 19 October 2018 English Only Consideration Of Description”. www.impahq.org. https://www.impahq.org/sites/default/files/2023-03/HGDM%202-5-1%20-%20Draft%20descriptions%20for%20Maritime%20Services%20developed%20by%20WMO%2C%20IHO%2C%20IMPA%20and%20IALA%20%28WMO%2C%20IHO%2C%20IMPA%20and%20IALA%29.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”The vital nature of VTS”. www.nautinst.org. https://www.nautinst.org/static/uploaded/2b0e1f38-9a42-4c5e-b911ffe492bb255a.pdf. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”The autonomous navigation system of a sea-going vessel”. www.sciencedirect.com. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0029801822014275. Läst 29 oktober 2025.
- ^ ”Radio Aids to Marine Navigation 2025 Part 4: General”. www.ccg-gcc.gc.ca. https://www.ccg-gcc.gc.ca/publications/mcts-sctm/ramn-arnm/part4-eng.html. Läst 29 oktober 2025.
- ^ Fintraffics sjötrafikledning – Säker sjötrafik på Fintraffics webbplats, läst den 7 oktober 2022
- ^ Lyckad VTS-flytt på finska västkusten i Sjöfartstidningen den 25 mars 2013
- ^ Kontakt sjøtrafikksentraltjenesten på Kystverkets webbplats, läst den 7 oktober 2022
- ^ New Vessel Traffic Service in Western Norway på Kystverkets webbplats, läst den 7 oktober 2022
- ^ Rapportering i VTS-områden på Transportstyrelsens webbplats, läst den 8 oktober 2022
- ^ Transportstyrelsens föreskrifter... på Transportstyrerelsens webbplats
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Vessel Traffic Services (finska trafikverket)