Fenetyllin
-Fenethylline_Enantiomers_Structural_Formulae.png)
Fenetyllin, med varumärkesnamnen Captagon, Biocapton och Fitton[1][2][3], är ett centralstimulerande läkemedel för att behandla depression, ADHD och narkolepsi.
Preparatet är en sammanslagning av amfetamin och teofyllin.[4]
Fenetyllin är narkotikaklassat och används inte som läkemedel i Sverige eller övriga EU. Det förekommer däremot på den illegala marknaden i olika länder i Mellanöstern.
I juni 2020 beslagtog den italienska tullen 14 ton tabletter captagon.[5] Drogen har kopplats samman med terrorgruppen IS, men experter på IS har ifrågasatt både att IS finansieras av eller använder captagon.[6]
Drogen klassas som narkotika och ingår i förteckning P II i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning II i Sverige.[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Dictionary of Organic Compounds. CRC Press. 1996. sid. 3140–. ISBN 978-0-412-54090-5. https://books.google.com/books?id=x2Su3GKCvtsC&pg=PA3140
- ^ Index Nominum 2000: International Drug Directory. Taylor & Francis. January 2000. sid. 431–. ISBN 978-3-88763-075-1. https://books.google.com/books?id=5GpcTQD_L2oC&pg=PA431
- ^ Katja Magnusson. "Krigsdrog sprids till barn i Libanon", sverigesradio.se, 27 juni 2017. Åtkomst den 27 juni 2017.
- ^ Wu, Nan; Feng, Zhiwei; He, Xibing; Kwon, William; Wang, Junmei; Xie, Xiang-Qun (2019-02-19). ”Insight of Captagon Abuse by Chemogenomics Knowledgebase-guided Systems Pharmacology Target Mapping Analyses” (på engelska). Scientific Reports 9 (1): sid. 2268. doi:. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-018-35449-6. Läst 23 februari 2021.
- ^ ”Captagon: Italy seizes €1bn of amphetamines 'made to fund IS'” (på brittisk engelska). BBC News. 1 juli 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-53254879. Läst 23 februari 2021.
- ^ ”Krigsknarkets väg mot Europa - Konflikt”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1674938. Läst 23 februari 2021.
- ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 12 augusti 2010.