Hoppa till innehållet

Filippo Tortu

Från Wikipedia

Utmärkelser
Filippo Tortu
Filippo Tortu, 2022.
Född	15 juni 1998^[1] (26 år) Milano
Medborgare i	Italien
Sysselsättning	Friidrottare^[2], sprinter
Riddare av Italienska republikens förtjänstorden (2019)
Redigera Wikidata

Nation: Italien
Filippo Tortu
Friidrott, herrar
Olympiska spel
Guld	Tokyo 2020	4×100 m
Världsmästerskap
Silver	Budapest 2023	4×100 m
Europeiska spelen
Silver	Kraków-Małopolska 2023	4×100 m
Europamästerskap
Brons	München 2022	200 m
Guld	Rom 2024	4×100 m
Silver	Rom 2024	200 m
Medelhavsspelen
Guld	Tarragona 2018	4×100 m
Junior-VM
Silver	Bydgoszcz 2016	100 m
Junior-EM
Guld	Grosseto 2017	100 m
Silver	Grosseto 2017	4×100 m

Filippo Tortu, född 15 juni 1998, är en italiensk friidrottare som tävlar i kortdistanslöpning.^[3]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Tortu ingick i det italienska laget som tog guld på 4x100 meter vid olympiska sommarspelen 2020, och silver på 4x100 meter vid världsmästerskapen i friidrott 2023. Vid europamästerskapen i friidrott 2022 tog han brons på 200 meter. Vid europamästerskapen i friidrott 2024 tog han silver på 200 meter.^[4]^[5]^[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Filippo Tortu på Olympedia (engelska)

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ World Athletics Database, Filippo Tortu.^{[källa från Wikidata]}
^ All-Athletics.com, läst: 6 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Filippo TORTU | Profile | World Athletics”. worldathletics.org. https://worldathletics.org/athletes/italy/filippo-tortu-14629026. Läst 25 maj 2024.
^ ”Italy wins instant-classic 4x100m relay with late comeback | NBC Olympics” (på engelska). www.nbcolympics.com. https://www.nbcolympics.com/videos/italy-wins-instant-classic-4x100m-relay-late-comeback. Läst 25 maj 2024.
^ ”Athletics: Italy take silver in 4x100 relay at worlds - TopNews - Ansa.it” (på italienska). Agenzia ANSA. 27 augusti 2023. https://www.ansa.it/english/news/2023/08/27/athletics-italy-take-silver-in-4x100-relay-at-worlds_c1022637-36cc-453b-ab71-43c84a4ea435.html. Läst 25 maj 2024.
^ Redazione di Rainews (19 augusti 2022). ”Tortu dopo il terzo posto nei 200: "Il bronzo mi sta stretto, volevo l'oro..."” (på italienska). https://www.rainews.it/video/2022/08/intervista-filippo-tortu-200-metri-monaco-2022-europei-atletica-bronzo--1a9f6367-4355-40dd-b447-159b905d6f97.html. Läst 25 maj 2024.

v • r

Olympiska mästare på 4 × 100 meter för herrar

1912: Jacobs, Macintosh, d'Arcy & Applegarth
1920: Paddock, Scholz, Murchison & Kirksey
1924: Murchison, Clarke, Hussey & LeConey
1928: Wykoff, Quinn, Borah & Russell
1932: Kiesel, Toppino, Dyer & Wykoff
1936: Owens, Metcalfe, Draper & Wykoff
1948: Ewell, Wright, Dillard & Patton
1952: Smith, Dillard, Remigino & Stanfield
1956: Murchison, King, Baker & Morrow

1960: Cullmann, Hary, Mahlendorf & Lauer
1964: Drayton, Ashworth, Stebbins & Hayes
1968: Greene, Pender, R. Smith & Hines
1972: Black, Taylor, Tinker & Hart
1976: Glance, Jones, Hampton & Riddick
1980: Muravjov, Sidorov, Aksinin & Prokofjev
1984: Graddy, Brown, Smith & Lewis
1988: Brizjin, Krilov, Muravjov & Savin
1992: Marsh, Burrell, Mitchell, Lewis & Jett

1996: Esmie, Gilbert, Surin, Bailey, Chambers
2000: Drummond, Williams, Lewis, Greene, Montgomery & Brokenburr
2004: Gardener, Campbell, Devonish & L-Francis
2008: Bledman, Burns, Callander, Thompson & Armstrong
2012: Carter, Frater, Blake, Bolt & B-Cole
2016: Powell, Blake, Ashmeade, Bolt, Minzie & B-Cole
2020: Lorenzo Patta, Marcell Jacobs, Fausto Desalu & Filippo Tortu

Se även: Friidrott vid olympiska sommarspelen och Lista över olympiska herrmedaljörer i friidrott

v • r

Europamästare på 4 × 100 meter herrar

1934: Tyskland (Schein, Gillmeister, Hornberger, Borchmeyer)
1938: Tyskland (Kersch, Hornberger, Neckermann, Scheuring)
1946: Sverige (Danielsson, Nilsson, Laessker, Håkansson)
1950: Sovjetunionen (Sucharjev, Kaljajev, Sanadse, Karakulov)
1954: Ungern (Zarándi, Varasdi, Csányi, Goldoványi)
1958: Västtyskland (Mahlendorf, Hary, Fütterer, Germar)
1962: Västtyskland (Ulonska, Gamper, Bender, Germar)
1966: Frankrike (Berger, Delecour, Piquemal, Bambuck)
1969: Frankrike (Sarteur, Bourbeillon, Fenouil, St.-Gilles)
1971: Tjeckoslovakien (Kříž, Demeč, Kynos, Bohman)
1974: Frankrike (Sainte-Rose, Arame, Cherrier, Chauvelot)
1978: Polen (Nowosz, Licznerski, Dunecki, Woronin)
1982: Sovjetunionen (Sokolov, Aksinin, Prokofjev, Sidorov)
1986: Sovjetunionen (Jevgenjev, Jusjmanov, Muravjov, Brizjin)
1990: Frankrike (Morinière, Sangouma, Trouabal, Marie-Rose)
1994: Frankrike (Lomba, Perrot, Trouabal, Sangouma)
1998: Storbritannien (Condon, Campbell, Walker, Golding)
2002: Ukraina (Vasjukov, Rurak, Dovhal, Kajdasj)
2006: Storbritannien (Chambers, Campbell, Devonish, Lewis-Francis)
2010: Frankrike (Vicaut, Lemaitre, Pessonneaux, Mbandjock)
2012: Nederländerna (Mariano, Martina, Codrington, van Luijk)
2014: Storbritannien (Gemili, Kilty, Aikines-Aryeetey, Ellington)
2016: Storbritannien (Dasaolu, Gemili, Ellington, Ujah)
2018: Storbritannien (Ujah, Hughes, Gemili, Aikines-Aryeetey)
2022: Storbritannien (Azu, Hughes, Efoloko, Mitchell-Blake)
2024: Italien (Melluzo, Jacobs, Patta, Tortu, Rigali, Simonelli)

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Filippo_Tortu&oldid=54909022”