Världsmästerskapen i friidrott
| Världsmästerskapen i friidrott | |
| | |
| Sport(er) | Friidrott |
|---|---|
| Plats | Varierande |
| Tidpunkt | Varierande |
| År | 1983- |
| Geografisk omfattning | Hela världen |
| Arrangör | World Athletics |
| Webbplats | worldathletics |
Världsmästerskapen i friidrott är en mästerskapstävling som anordnas udda år, med världsfriidrottsorganisationen World Athletics som arrangör. I början hölls tävlingarna vart fjärde år. Världsmästerskapen i friidrott är ett av de evenemang som gör anspråk på att vara det tredje största sportevenemanget i världen efter olympiska sommarspelen och världsmästerskapet i fotboll.[1]
De första gemensamma världsmästerskapen i friidrott anordnades i Helsingfors i Finland 1983.[2] Tidigare hade man hållit världsmästerskap i enskilda grenar som ej ingick i OS-programmet (de Olympiska spelen fungerade fram till och med 1980 samtidigt som världsmästerskap[3]) på olika orter; 1976 arrangerades VM i 50 km gång herrar i Malmö, 1980 VM i löpning 3 000 meter damer och 400 meter häck damer i Sittard.[4]
Mästerskap
[redigera | redigera wikitext]Medaljliga
[redigera | redigera wikitext]| Nr | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 195 | 134 | 114 | 443 | |
| 2 | 65 | 58 | 48 | 171 | |
| 3 | 42 | 52 | 48 | 142 | |
| 4 | 40 | 61 | 48 | 149 | |
| 5 | 39 | 36 | 48 | 123 | |
| 6 | 35 | 38 | 31 | 104 | |
| 7 | 33 | 40 | 48 | 121 | |
| 8 | 23 | 27 | 28 | 78 | |
| 9 | 22 | 26 | 27 | 75 | |
| 10 | 22 | 25 | 16 | 63 | |
| 11 | 21 | 19 | 16 | 56 | |
| 12 | 20 | 20 | 25 | 65 | |
| 13 | 15 | 16 | 14 | 45 | |
| 14 | 15 | 5 | 8 | 28 | |
| 15 | 14 | 19 | 23 | 56 | |
| 16 | 13 | 18 | 20 | 51 | |
| 17 | 12 | 15 | 16 | 43 | |
| 18 | 12 | 12 | 9 | 33 | |
| 19 | 12 | 7 | 8 | 27 | |
| 12 | 7 | 8 | 27 | ||
| 21 | 12 | 6 | 6 | 24 | |
| 22 | 11 | 19 | 16 | 46 | |
| 23 | 11 | 18 | 17 | 46 | |
| 24 | 10 | 11 | 12 | 33 | |
| 25 | 9 | 9 | 8 | 26 | |
| 26 | 8 | 9 | 18 | 35 | |
| 27 | 8 | 3 | 3 | 14 | |
| 28 | 7 | 9 | 12 | 28 | |
| 29 | 7 | 8 | 8 | 23 | |
| 30 | 7 | 7 | 9 | 23 | |
| 31 | 7 | 2 | 4 | 13 | |
| 32 | 6 | 7 | 12 | 25 | |
| 33 | 6 | 2 | 3 | 11 | |
| 34 | 6 | 1 | 1 | 8 | |
| 35 | 5 | 8 | 12 | 25 | |
| 36 | 5 | 3 | 8 | 16 | |
| 37 | 5 | 2 | 4 | 11 | |
| 38 | 4 | 4 | 3 | 11 | |
| 39 | 4 | 4 | 2 | 10 | |
| 40 | 4 | 3 | 2 | 9 | |
| 41 | 4 | 2 | 1 | 7 | |
| 42 | 4 | 2 | 0 | 6 | |
| 43 | 4 | 0 | 5 | 9 | |
| 44 | 4 | 0 | 1 | 5 | |
| – | 3 | 8 | 1 | 12 | |
| 45 | 3 | 6 | 3 | 12 | |
| 46 | 3 | 5 | 7 | 15 | |
| 47 | 3 | 4 | 7 | 14 | |
| 48 | 3 | 3 | 3 | 9 | |
| 49 | 3 | 2 | 1 | 6 | |
| 50 | 3 | 1 | 2 | 6 | |
| 51 | 3 | 1 | 1 | 5 | |
| 52 | 3 | 0 | 1 | 4 | |
| 53 | 2 | 6 | 8 | 16 | |
| 54 | 2 | 6 | 2 | 10 | |
| 55 | 2 | 2 | 7 | 11 | |
| 56 | 2 | 2 | 3 | 7 | |
| 57 | 2 | 1 | 0 | 3 | |
| 2 | 1 | 0 | 3 | ||
| 59 | 1 | 5 | 5 | 11 | |
| 60 | 1 | 4 | 1 | 6 | |
| 61 | 1 | 3 | 5 | 9 | |
| 62 | 1 | 3 | 0 | 4 | |
| 63 | 1 | 2 | 1 | 4 | |
| 64 | 1 | 2 | 0 | 3 | |
| 65 | 1 | 1 | 1 | 3 | |
| 1 | 1 | 1 | 3 | ||
| 1 | 1 | 1 | 3 | ||
| 68 | 1 | 1 | 0 | 2 | |
| 1 | 1 | 0 | 2 | ||
| 70 | 1 | 0 | 4 | 5 | |
| 71 | 1 | 0 | 3 | 4 | |
| 1 | 0 | 3 | 4 | ||
| 73 | 1 | 0 | 2 | 3 | |
| 1 | 0 | 2 | 3 | ||
| 75 | 1 | 0 | 1 | 2 | |
| 1 | 0 | 1 | 2 | ||
| 77 | 1 | 0 | 0 | 1 | |
| 78 | 0 | 7 | 8 | 15 | |
| 79 | 0 | 4 | 1 | 5 | |
| 80 | 0 | 3 | 2 | 5 | |
| 81 | 0 | 3 | 1 | 4 | |
| 82 | 0 | 2 | 1 | 3 | |
| 0 | 2 | 1 | 3 | ||
| 84 | 0 | 2 | 0 | 2 | |
| 85 | 0 | 1 | 3 | 4 | |
| 86 | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 95 | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 0 | 1 | 0 | 1 | ||
| 0 | 1 | 0 | 1 | ||
| 0 | 1 | 0 | 1 | ||
| 0 | 1 | 0 | 1 | ||
| 100 | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| Totalt (106 nationer) | 878 | 884 | 880 | 2642 | |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lundholm, Alexander. (3 november 2015). Ordkriget om världens tredje största mästerskap. Sveriges Radio. Läst 24 oktober 2019.
- ↑ ”Mats Strandberg minns - så var sportåret 1983”. Sveriges Radio. 22 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4113&artikel=4814080. Läst 4 augusti 2015.
- ↑ Peter Matthews, 2012, Historical Dictionary of Track and Field, sid. 217. ISBN 9780810879850.
- ↑ IAAF World Championships in Athletics på gbrathletics.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapen i friidrott.