Flikibis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flikibis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bostrychia carunculata.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljIbisar
Threskiornithidae
SläkteBostrychia
ArtFlikibis
B. carunculata
Vetenskapligt namn
§ Bostrychia carunculata
Auktor(Rüppell, 1837)
Synonymer
  • Knölibis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Flikibis[2] (Bostrychia carunculata) är en fågel i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar.[3] Den förekommer endast i höglänta områden i Etiopien. Arten tros ha en liten världspopulation, men beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Flikibisen är en stor (60 cm) och mörk ibis med vita skulderfläckar och vita ögon. En tunn hudflik hänger från den relativt breda näbbens rot. Dessa egenskaper samt avsaknaden av en vit linje på kinden skiljer den från nära släktingen hadadaibisen.

Bostrychia carunculata 2.jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är endemisk för det etiopiska höglandet och förekommer enbart i Etiopien och Eritrea,[3] från 1500 meter över havet till de högst belägna bergshedarna på 4100 meters höjd. Den har även observerats vid kusten i Eritrea. Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Flikibisen hittas ofta i klippiga områden där den samlas och häckar, men även i öppet landskap, jordbruksbygd, statsparker och skogar med olivträd (Olea africana) och enarten Juniperus procera.[4] Arten har anpassat sig väl till människan och kan till och med ses på gräsytor i centrala Addis Abeba.

Flikibisen är en social fågel som ofta formar flockar med mellan 30 och 100 individer, men kan även ses födosöka ensam eller i par. Födan består av maskar, insektslarver och små ryggradslösa djur, ibland även grodor, ormar och möss. Den kan också ses tillsammans med boskap där den letar efter skalbaggar i dynghögarna.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Flikibisen häckar i små till stora klippbelägna kolonier, men bon har också rapporterats i trädtoppar eller på avsatser på byggnader. Boet är en plattform av grenar och pinnar som fodras med gräs och barkremsor. Den häcjar från mars till juli, tillfälligt även i december under torrsäsongen. Den lägger två till tre smutsvita ägg.

Status[redigera | redigera wikitext]

Flikibisen har en liten världspopulation på endast mellan 1 000 och 25 000 individer. Dess populationstrend är okänd, men den tros inte minska tillräckligt kraftigt för att betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Bostrychia carunculata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Aerts, R.; Lerouge, F.; November, E. (2019). Birds of forests and open woodlands in the highlands of Dogu'a Tembien. In: Nyssen J., Jacob, M., Frankl, A. (eds.). Geo-trekking in Ethiopia's Tropical Mountains - The Dogu'a Tembien District. SpringerNature. ISBN 978-3-030-04954-6. https://www.springer.com/gp/book/9783030049546 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jose Luis Vivero Pol, 2006, A Guide to Endemic Birds of Ethiopia and Eritrea. Shama Books. ISBN 1-931253-13-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]