Ibisar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ibisar
Röd ibis (E. ruber)
Röd ibis (E. ruber)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Pelikanfåglar
Pelecaniformes
Familj Ibisar
Threskiornithidae
Richmond, 1917
Synonymer
Plegadidae
Ibisfåglar
Hitta fler artiklar om fåglar med

Ibisar (Threskiornithidae) är en fågelfamilj i ordningen pelikanfåglar.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har ibisfamiljen delats upp i två underfamiljer: de egentliga ibisarna (Threskionithinae) och skedstorkarna (Plataleinae). Skedstorkarna är större än de andra ibisarna och deras näbbar är rundade och tillplattade längst ut. Alla skedstorkar förs numera till släktet Platalea. Denna uppdelning har dock visat sig felaktig. Familjen består genetiskt visserligen av två utvecklingslinjer, men bestående av Nya världens ibisar å ena sidan (exklusive Plegadis) och Gamla världens ibisar plus skedstorkar (som till och med är djupt inbäddade i den gruppen) å andra sidan.[2][3]

Ibisarna ingår idag i ordningen pelikanfåglar. Vissa studier har visat att de och hägrarna (Ardeidae) bildar en monofyletisk grupp, men stödet för detta är relativt svagt. Gibb et al. (2013) analyserade det fullständiga mitokondriella genomet för fyra hägerarter, fyra ibisarter samt släktingar.[4] De fann att hägrar och ibisar inte bildar en grupp och uppskattar att de varit skilda utvecklingslinjer sedan tidig Pliocen. Det är alltså fullt möjligt att ibisar i framtiden kommer placeras i en egen ordning. Kuramoto et al. (2015) fann bevis för tidig hybridisering mellan ibisar och hägrar efter att hägrarna skilts från pelikanernas utvecklingslinje. Det skulle förklara de motsägelsefulla resultaten i tidigare analyser.[5]

Utseende och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Ibisar är små men kraftigt byggda fåglar, har höga ben, och kort hals. Deras främsta kännetecken är den förhållandevis mycket långa näbben som är böjd nedåt, alternativt raka och tillplattade längst ut hos skedstorkarna. Övernäbben har en längsgående fåra på var sida. De har breda vingar, kort stjärt, riklig fjäderdräkt. Tårna är långa, och har bindhud. De flyger svävande, tar få vingslag, och har en graciös hållning i luften med utsträckt kropp. De flesta arter är dagaktiva.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fåglarna bor i varma områden över hela världen. De trivs bäst i lite våtare områden, bland vass eller i sumpmarker, eller i skogar. De häckar i regel kolonivis, men häckningsplatserna skiljer sig åt för olika arter. Vissa arter häckar i bergen, andra i träd, och flera i strandkanter. Äggen är vanligtvis vita med prickar eller fläckar. Deras föda är animalisk, och utgörs av maskar, insekter, mindre fiskar och andra vattendjur. Flera arter är asätare.

Ibisen i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Ibisen var i forntida Egyptens religion en av guden Thots många gestalter och många ibisfåglar mumifierades till hans ära.

Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]

Listan nedan följer resultaten från Krattinger et al. 2010 och Chesser et al. 2010.[3][2] Artindelningen följer IOC från 2015.[6]

Underfamilj Eudociminae

Underfamilj Threskiornithinae

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  2. ^ [a b] Chesser, R.T., C.K.L. Yeung, C.-T. Yao, X.-H. Tians, and S.-H. Li (2010), Molecular phylogeny of the spoonbills (Aves: Threskiornithidae) based on mitochondrial DNA, Zootaxa 2603, 53-60.
  3. ^ [a b] Krattinger, F. (2010), “Molecular Phylogeny of Threskiornithidae”, Masters thesis, University of Fribourg.
  4. ^ Gibb, G.C., M. Kennedy, and D. Penny (2013), Beyond phylogeny: Pelecaniform and ciconiiform birds, and long-term niche stability, Mol. Phylogenet. Evol. 68, 229-238.
  5. ^ Kuramoto, T., H. Nishihara, M. Watanabe, and N. Okada (2015), Determining the Position of Storks on the Phylogenetic Tree of Waterbirds by Retroposon-Insertion Analysis, Genome Biol. Evol.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi :  10.14344/IOC.ML.5.4.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]