Flygmotor
En flygmotor är en motor, som är konstruerad för flygplan. De flesta flygmotorer är antingen kolvmotorer eller gasturbiner, även om några har varit raketdrivna och under de senaste åren har många små drönare använt elmotorer.
Motorernas position
[redigera | redigera wikitext]På flermotoriga flygplan är motorpositionerna numrerade från vänster till höger från pilotens synvinkel framåt, så till exempel på ett fyrmotorigt flygplan som Boeing 747 är motor nr 1 på vänster sida, längst bort från flygkroppen, medan motor nr 3 är på höger sida närmast flygkroppen.[1]
När det gäller tvåmotoriga English Electric Lightnings, som har två jetmotorer monterade över varandra, är motor nr 1 den nedre motorn och motor nr 2 sitter ovanför.[2]
Hybrid med turbofläktmotor och kolvmotor
[redigera | redigera wikitext]Vid ILA Berlin Air Show i april 2018 presenterade det Münchenbaserade forskningsinstitutet Bauhaus Luftfahrt en högeffektiv kompositcykelmotor för 2050, som kombinerade en växelförsedd turbofläktmotor med en kolvmotor. Den 16-bladiga fläkten med en diameter på 2,87 meter ger ett 33,7 ultrahögt förbikopplingsförhållande, driven av en utväxlad lågtryckturbin, men högtryckskompressordrivningen kommer från en kolvmotor med två kolvbankar utan högtrycksturbin ökar effektiviteten med icke-stationär isokor-isobar förbränning för högre topptryck och temperaturer. Motorn på 11 200 pund skulle kunna driva en 50-sitsig regionaljet.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vid luftfartsutställningen i Paris år 1928 fanns 63 flygmotorer från 17 tillverkare utställda.[4] Vikten varierade mellan 48 och 663 kg. Kompressionsförhållandet varierande mellan 4,6:1 och 7,3:1. Cylindervolymen varierade mellan 3 liter och 45,8 liter. Varvtalen varierade mellan 1050 och 3400 varv/minut. Två av motorerna var försedda med kompressor.
| Tillverkare | Effekt hk | Cylinderantal | Cylinderanordning | L=Luftkyld, V=Vattenkyld |
|---|---|---|---|---|
| Anzani | 35-75 | 3-6 | Y, Stjärn | L |
| Armstrong | 80-385 | 5-14 | Stjärn | L |
| BMW | 320-500 | 6-12 | Rad, V, Stjärn | L V |
| Bristol | 220-420 | 5-9 | Stjärn | L |
| Farman | 500-600 | 12-18 | W | V |
| Fairchild | 135 | 4 | X | L |
| Fiat | 550-1000 | 12 | V | V |
| Gnome-Rhone | 80-380 | 5-9 | Stjärn | L |
| Hispano Suiza | 100-600 | 6-12 | V, W, Rad | V |
| Isotta | 200-1000 | 6-18 | V | L V |
| Junkers | 600 | 12 | V | V |
| Lorraine | 100-650 | 5-18 | W, Stjärn | L V |
| Mercedes | 20 | 2 | Boxer | L |
| Panhard | 500 | 12 | V | V |
| Renault | 550-750 | 12 | V | V |
| Salmson | 40-520 | 5-18 | Stjärn | L V |
| Siemens | 55-99 | 5-9 | Stjärn | L |
Flygmotortillverkare i urval
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ National Business Aircraft Association (1952). Skyways for business. Henry Publications. sid. 52. https://books.google.com/books?id=t20PAAAAIAAJ&q=inboard
- ↑ ”English Electric Lightning F53 (53-671) – Power Plants”. Gatwick Aviation Museum. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612141820/http://www.gatwick-aviation-museum.co.uk/lightning/power_plants.htm. Läst 20 april 2021.
- ↑ David Kaminski-Morrow (24 april 2018). ”Hybrid geared-fan and piston concept could slash fuel-burn”. Flightglobal. https://www.flightglobal.com/news/articles/hybrid-geared-fan-and-piston-concept-could-slash-fue-447955/. Läst 20 april 2021.
- ↑ Teknisk Tidskrift, 27 oktober 1928
Wikimedia Commons har media som rör Flygmotor.
