Fock (adelsätt)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fock
UrsprungWestfalen
Inflyttadtill Narva, Estland
Adlad1651
Utgrenad ifriherrliga ätten Fock
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1731
Grad1846 ätt nr
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
Värdighetadlig ätt nr: 120
Länk URLSida på riddarhuset.fi
Sverige Riddarhuset i Reval
Introducerad1745
Värdighetadlig ätt nr: 84
† Utslocknad i Reval
Utslocknad1939
Friherrliga ätten Fock
Upphöjd1815
StamfarBerndt Wilhelm Fock
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1816
Gradfriherrlig ätt nr 354

Fock är en ursprungligen från Westfalen stammande ätt, varav medlemmar överflyttade till Estland och där blev upphov till en vittutgrenad ätt.

1651 blev fyra bröder, söner till ett estniska lantrådet Hans Fock (1575–1640) naturaliserade svenska adelsmän. Från den adliga ätten, som ännu fortlever har utgrenat sig tre friherrliga ätter.

Landshövdingen i Älvsborgs län Gustaf Fock (död 1725) upphöjdes till friherrlig värdighet, men slöt själv sin ätt.

Landshövdingen i Skaraborgs län Jakob Constantin Fock (1754–1803) upphöjdes även han till friherrlig ätt. Majoren Johan Henrik Fock (1753–1817) utflyttade till Storbritannien, där han tog sig namnet Robeck. Amiralen John de Robeck är en ättling till denne.

Ryttmästaren Nils Fock, född 1825, var riksdagsman och godsägare i Skaraborgs län. Hans brorson med samma namn, född 1855, var civilingenjör och verkade delar av sitt liv som kommendörkapten i Brasiliens flotta.

Den tredje friherrliga grenen grundades av landshövdingen i Uppsala län Berndt Wilhelm Fock (1763–1836), som 1815 blev friherre.

Källor[redigera | redigera wikitext]