Fock (adelsätt)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fock
Känd sedan1400-talet
UrsprungLübeck
Inflyttadtill Narva, Estland
Adlad1651
Utgrenad ifriherrliga ätten Fock
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1731
GradAdlig ätt nr 1846
Länk URLSida på riddarhuset.se
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
Värdighetadlig ätt nr: 120
Länk URLSida på riddarhuset.fi
Sverige Riddarhuset i Reval
Namnvon Fock
Introducerad1745
Värdighetadlig ätt nr: 84
† Utslocknad i Reval
Utslocknad1939
Friherrliga ätten Fock 147
StamfarGustaf Fock
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1725
SvärdssidanGustaf Fock (död 1725)
Friherrliga ätten Fock 304
UpphöjdFriherrlig 1778
StamfarJakob Constantin Fock (1724–1803)
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1780
GradFriherrlig ätt nr 304
Länk URLSida på riddarhuset.se
Friherrliga ätten Fock 354
Upphöjd1815
StamfarBerndt Wilhelm Fock
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1816
Gradfriherrlig ätt nr 354
Länk URLSida på riddarhuset.se

Fock är en svensk adelsätt, ursprungligen från Lübeck stammande ätt, varav medlemmar överflyttade till Estland och där blev upphov till en vittutgrenad ätt, av vilken en gren kom till Sverige på 1600-talet. Tidigare uppgifter att släkten skulle härstamma från huset Brück i Westfalen , har inte kunnat beläggas.[1]

Vapen:

Skiölden fördelt, den öfra delen hwit, der uti ett granträ; den andra dehlen grön, der uti twenne Stycke Kulor; ofwan uppå Skiölden en öpen Tornerhielm, Täcket och Crantzen med hwit, grönt och Blått, fördelte, ofwan uppå hiälmen ett granträ, aldeles som thet med sine rätte färgor här hoos afmåhlat finnes;
– Sköldebrevsavskrifter, 09:024, RHA.

Ätten Fock i Estland[redigera | redigera wikitext]

Hans Fock var sonson till lantdrotset Jurgen Fock, herre till Lewenberg (Klosterhof) i Kirrefers socken, i Estland, och flyttade till Nienhuse nuvarande Vasteliina i Estland, [1] och var efter den ryska invasionen under nio år i rysk fångenskap i Moskva. Tillbaka i Estland köpte han, efter fadern Hermanns bortgång i Lübeck, en gård med namnet Kucku i Leal in der Wiek, i nordöstra Estland. Hans son, det estniska lantrådet i Narva Hans (Johannes) Fock (1575–1640), var i tjänst åt svenske kungen Karl IX som ryttare och på andra sätt och erhöll som belöning egendomen Raustfer. Hans fyra söner adlades av drottning Kristina och Johans ättlingar lever i Estland, Sverige och Tyskland.

Saggadgrenen[redigera | redigera wikitext]

Under den "ryska tiden", efter det Stora nordiska kriget valde många estländska medlemmar av ätten att flytta till Tyskland, men några stannade kvar, och 1687 inköpte Gideon von Fock godset Saggad (estländska: Saggadi, tyska Saggadi). Saggad var, med korta avbrott, i ättens Focks egendom fram till 1919.[2]

Denna gren vars medlemmar kallar sig von Fock, kallas efter godset för Saggadgrenen.[3]

Adliga ätten Fock nummer 1846[redigera | redigera wikitext]

1651 blev fyra bröder naturaliserade svenska adelsmän, vilka var söner till ett estniska lantrådet i Narva Hans (Johannes) Fock (1575–1640):

  1. kornetten Hans Fock (död 1653). Hans Focks ättegren erhöll aldrig introduktion, och han skall enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften ha avlidit utan arvingar
  2. översten och kommendanten på Nöteborg Mårten Fock (levde 1687).
  3. överstelöjtnanten och kommendanten på Kexholm Henrich Fock (död 1664)
  4. lantrådet i Estland Gideon Fock (1625–1710). Gideon Focks ättegren erhöll inte heller introduktion, men fortlevde i Estland, och troligen idag i Tyskland.

Från den adliga ätten nummer 1846, som ännu fortlever, har utgrenat sig tre friherrliga ätter.

Friherrliga ätten Fock nummer 147[redigera | redigera wikitext]

Landshövdingen i Älvsborgs län Gustaf Fock (död 1725) upphöjdes till friherrlig värdighet, men slöt själv sin ätt.

Friherrliga ätten Fock nummer 304[redigera | redigera wikitext]

Landshövdingen i Skaraborgs län Jakob Constantin Fock (1724–1803) upphöjdes 1778 av kung Gustav III till friherrlig ätt.

  • Majoren Johan Henrik Fock (1753–1817) utflyttade till Storbritannien, där han tog sig namnet Robeck.
  • Amiralen John de Robeck är en ättling till denne.
  1. Mary von Rosen
  2. Carin Fock, gift med Hermann Göring.

Friherrliga ätten Fock nummer 354[redigera | redigera wikitext]

Den tredje friherrliga grenen grundades av landshövdingen i Uppsala län Berndt Wilhelm Fock (1763–1836), som 1815 av kung Karl XIII upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet,

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Släkten Fock: Personer och händelser under 450 år av Henrik Fock
  2. ^ Herrengüter in Estland: Saggadi
  3. ^ Henrik Fock: Släkten Fock: Personer och händelser under 450 år