Folke Fridell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Folke Fridell
Maire Männiks byst av Folke Fridell utanför biblioteket i Ljungby.
Maire Männiks byst av Folke Fridell utanför biblioteket i Ljungby.
Född1 oktober 1904
Berga församling, Småland
Död12 augusti 1985 (80 år)
Berga församling, Småland
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19451984
Yllefabrik i Åby på 30-talet, Folke Fridell kan ses som andra personen från höger.

Folke Ivar Valter Fridell, född 1 oktober 1904 i Berga församling i Småland,[1] död 12 augusti 1985, var en svensk arbetarförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Folke Fridell var son till skräddaren och soldaten N. G. Fridell och folkskollärarinnan Ida Kristina Johnsson. Hans skolgång var sammanlagt 12 månader och samma dag som han fyllde 13 började hans tjänst som "maskinbetjänt", som han själv kallade det, på Smålands Yllefabrik. Julafton 1946 sade han upp sig därifrån för att helt ägna sig åt författarskapet.[2]

Fridell skrev ett flertal romaner som ofta gav gestalt åt fabriksarbetare, deras liv och vantrivsel och kamp mot 1900-talets olika meritvärderingssystem. (Se taylorism och MTM.)[3]

Sina första böcker skrev han under rasterna på fabriken, däribland den starkt självbiografiska Död mans hand (1946), som gavs ut av Folket i Bild och sålde i en upplaga av 100 000 exemplar tack vare bokombudsmän på arbetsplatserna.[2]

Böckerna mötte hård kritik från högerhåll (Sven Stolpe kallade dem "sjaskiga" och "smuts"), men även LO-skolan Brunnsviks föreståndare, Alf Ahlberg, bemötte dem hårt.[2]

Politiskt-ekonomiskt var Fridell syndikalist och reste som agitator och föredragshållare för Sveriges Arbetares Centralorganisation. Dock lämnade han under en tid SAC för att, tillsammans med huvudsakligen andra textilarbetare, istället gå med i den mer radikala Syndikalistiska Arbetarefederationen[4]. Tillsammans med Karl Gerhard och Moa Martinson turnerade han, i ABF:s och Folkets Hus regi, som litteratur-populisator och gjorde mycket för att väcka intresse för arbetarlitteraturen. Som han själv uttryckte det:

Så länge det finns proletärer behövs det en proletärlitteratur. Och jag skulle vilja sträcka mig lite längre och säga att så länge människor förolämpas i sitt arbete så länge måste det finnas röster som talar deras språk och tar sig an deras sak.

[2]

Fridells novell Rikedom (1956) gjordes som TV-film 1978 i regi av Gun Jönsson.[5]

Hans grav finns på Berga kyrkogård i Kronobergs län.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Nordquist, red (1950) [1951]. Vem är det : svensk biografisk handbok. 1951. Stockholm: Norstedts. sid. 318. Libris 3681520 
  2. ^ [a b c d] Proletären, nr 33/1985, sid. 29.
  3. ^ ”Fridell, Folke 1904-1985”. Sveriges Arbetares Centralorganisation. https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Personregister/Ej-f%C3%A4rdiga-biografier/Fridell,-Folke-1904-1985. Läst 2 augusti 2012. 
  4. ^ ”Fridell, Folke 1904-1985. Textilarbetare, författare, resetalare och syndikalistisk teoretiker.”. https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Biografier/Fridell,-Folke-1904-1985. Läst 11 november 2016. 
  5. ^ Rikedom. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322064113/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=79471. Läst 16 mars 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kågerman, Elisabet (1961). Arbetarförfattarnas syn på arbetet: studie i svensk arbetardiktning. Stockholm: Sv. bokförl. (Bonniers) (distr.). Libris 362819 
  • Levin, Ingrid (1970). Fabriksarbetaren som ville vara med och dela och bestämma. Stockholm: Brevskolan. Libris 1215990 
  • Nettervik, Ingrid (1998). ”Folke Fridell: industriproletär och syndikalist”. Författare i Småland / Ingrid Nettervik, Karl Lindqvist, Claes Evenäs, red. (Stockholm : Carlsson, 1998): sid. 137-146.  Libris 2800894
  • Rying, Matts (1994). ”Ensamvargen Folke Fridell”. Röstlägen (Stockholm : Carlsson, 1994): sid. 13-19.  Libris 2053810
  • Strömbäck, Jan-Ewert (2013). Folke Fridell och arbetets ofrihet. Litterära profiler. Umeå: H:ström - Text & kultur. Libris 13555229. ISBN 9789173271912 
  • Sund, Bill (1999). ”Folke Fridell - taylorismen och den moderne fursten”. Arbetarförfattarna och syndikalismen / Lars Furuland ... (Stockholm : Federativ, 1999): sid. [105]-132.  Libris 2882855
  • Yvell, Erik (1997). ”Om lyckan hos Sisyfos, Rivar-Bohm och Stig Dagerman”. Om lyckan hos Sisyfos, Rivar-Bohm och Stig Dagerman (Gagnef : Bokboden, cop. 1997): sid. 5-11.  Libris 2866149

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]