Folke Fridell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Folke Fridell
Maire Männiks byst av Folke Fridell utanför biblioteket i Ljungby.
Maire Männiks byst av Folke Fridell utanför biblioteket i Ljungby.
Född1 oktober 1904
Berga församling, Småland
Död12 augusti 1985 (80 år)
Berga församling, Småland
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1945–1984
Yllefabrik i Åby på 30-talet, Folke Fridell kan ses som andra personen från höger.

Folke Ivar Valter Fridell, född 1 oktober 1904 i Berga församling i Småland,[1] död 12 augusti 1985, var en svensk arbetarförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Folke Fridell var son till skräddaren och soldaten N. G. Fridell och folkskollärarinnan Ida Kristina Johnsson. Hans skolgång var sammanlagt 12 månader och samma dag som han fyllde 13 började hans tjänst som "maskinbetjänt", som han själv kallade det, på Smålands Yllefabrik. Julafton 1946 sade han upp sig därifrån för att helt ägna sig åt författarskapet.[2]

Fridell skrev ett flertal romaner som ofta gav gestalt åt fabriksarbetare, deras liv och vantrivsel och kamp mot 1900-talets olika meritvärderingssystem. (Se taylorism och MTM.)[3]

Sina första böcker skrev han under rasterna på fabriken, däribland den starkt självbiografiska Död mans hand (1946), som gavs ut av Folket i Bild och sålde i en upplaga av 100 000 exemplar tack vare bokombudsmän på arbetsplatserna.[2]

Böckerna mötte hård kritik från högerhåll (Sven Stolpe kallade dem "sjaskiga" och "smuts"), men även LO-skolan Brunnsviks föreståndare, Alf Ahlberg, bemötte dem hårt.[2]

Politiskt-ekonomiskt var Fridell syndikalist och reste som agitator och föredragshållare för Sveriges Arbetares Centralorganisation. Dock lämnade han under en tid SAC för att, tillsammans med huvudsakligen andra textilarbetare, istället gå med i den mer radikala Syndikalistiska Arbetarefederationen[4]. Tillsammans med Karl Gerhard och Moa Martinson turnerade han, i ABF:s och Folkets Hus regi, som litteratur-populisator och gjorde mycket för att väcka intresse för arbetarlitteraturen. Som han själv uttryckte det:

” Så länge det finns proletärer behövs det en proletärlitteratur. Och jag skulle vilja sträcka mig lite längre och säga att så länge människor förolämpas i sitt arbete så länge måste det finnas röster som talar deras språk och tar sig an deras sak. „

[2]

Fridells novell Rikedom (1956) gjordes som TV-film 1978 i regi av Gun Jönsson.[5]

Hans grav finns på Berga kyrkogård i Kronobergs län.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Vad tiden kräver : appell till skogsindustriens arbetare. Göteborg: Arbetare-Kuriren. 1935. Libris 1354256 
  • Diktaturen - en febersjukdom. Stockholm: Federativ. 1943. Libris 2791295 
  • Tack för mig - grottekvarn. Stockholm: Federativ. 1945. Libris 1398068 
  • Död mans hand : roman. Stockholm: Federativ. 1946. Libris 1809683 
  • Industriell demokrati. Stockholm: Sverges arbetares centralorganisation. 1946. Libris 1398065 
  • Kooperationen och den industriella demokratin. Ekonomiska debatten, 99-0341130-8 ; 6. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1947. Libris 545542 
  • Greppet hårdnar. Stockholm: Federativs förlag. 1948. Libris 29280 
  • Syndfull skapelse. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförl. 1948. Libris 227153 
  • Av egen kraft. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1949. Libris 29299 
  • Människan och maskinkulturen. Stockholm: Federativ. 1949. Libris 1398066 
  • Hopp-Jerka : noveller. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1950. Libris 935747 
  • Bergspredikan : noveller. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1951. Libris 8675465 
  • Något måste gro ... : roman. Stockholm: LT. 1952. Libris 935751 
  • Ungdomen och framtiden. Stockholm: Sverges arbetares centralorganisation. 1952. Libris 1494804 
  • Peter. Stockholm: LT. 1953. Libris 31033 
  • Jungfrun i det grå : roman. Stockholm: LT. 1954. Libris 1494801 
  • Bjälken i ditt öga : roman. Stockholm: LT. 1955. Libris 935754 
  • Att välja rätt : ett spel för Folknykterhetens dag. Stockholm: Utg. 1956. Libris 2271045 
  • Bönsöndag : Noveller. Stockholm: LT. 1956. Libris 8080415 
  • Kerstin : roman. Stockholm: LT. 1957. Libris 31032 
  • Britta tar befälet. Stockholm: Eklund/Tiden. 1959. Libris 1946806 
  • Äldst i världen. Stockholm: LT. 1959. Libris 8073163 
  • Stenansiktet : roman. Stockholm: LT. 1962. Libris 8073164 
  • Dag som ovan : roman. Stockholm: LT. 1964. Libris 8073167 
  • Nattfjäril : roman. Stockholm: LT. 1966. Libris 8073165 
  • Bokens vecka : minnen och episoder. Stockholm: LT. 1967. Libris 30885 
  • Är "rätten till arbete" nog?. Stockholm: Stockholms lokala samorganisation. 1969. Libris 2020350 
  • Återblick och framtidssyn. Göteborg: Författarförlaget. 1970. Libris 8390230 
  • Folke Fridells föreningsteaterpjäs Av egen kraft : med Växjöensemblen / [ill.: Sven Ljungberg]. [Växjö]: [Lindströms boktryckeri]. 1972. Libris 11826368 
  • Liten krönika till minnet av Kristina Nilsson. [Ljungby: Kulturnämnden. 1972. Libris 1699580 
  • Nedlagd by : roman. Stockholm: Författarförlaget. 1980. Libris 7596126. ISBN 9170543216 
  • Nederlaget och andra noveller. Stockholm: Barrikaden. 1981. Libris 7747913. ISBN 9185328758 
  • Något skymmer vägarna : roman. Stockholm: Författarförl. 1984. Libris 7596245. ISBN 9170544565 
  • Historietter från den tid medan människan ännu åt / med illustrationer av Sven Ljungberg. Örkelljunga: Settern. 1990. Libris 7649840. ISBN 9175863413 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Nordquist, red (1950) [1951]. Vem är det : svensk biografisk handbok. 1951. Stockholm: Norstedts. sid. 318. Libris 3681520 
  2. ^ [a b c d] Proletären, nr 33/1985, sid. 29.
  3. ^ ”Fridell, Folke 1904-1985”. Sveriges Arbetares Centralorganisation. https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Personregister/Ej-f%C3%A4rdiga-biografier/Fridell,-Folke-1904-1985. Läst 2 augusti 2012. 
  4. ^ ”Fridell, Folke 1904-1985. Textilarbetare, författare, resetalare och syndikalistisk teoretiker.”. https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Biografier/Fridell,-Folke-1904-1985. Läst 11 november 2016. 
  5. ^ ”Rikedom”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322064113/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=79471. Läst 16 mars 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kågerman, Elisabet (1961). Arbetarförfattarnas syn på arbetet: studie i svensk arbetardiktning. Stockholm: Sv. bokförl. (Bonniers) (distr.). Libris 362819 
  • Levin, Ingrid (1970). Fabriksarbetaren som ville vara med och dela och bestämma. Stockholm: Brevskolan. Libris 1215990 
  • Nettervik, Ingrid (1998). ”Folke Fridell: industriproletär och syndikalist”. Författare i Småland / Ingrid Nettervik, Karl Lindqvist, Claes Evenäs, red. (Stockholm : Carlsson, 1998): sid. 137-146.  Libris 2800894
  • Rying, Matts (1994). ”Ensamvargen Folke Fridell”. Röstlägen (Stockholm : Carlsson, 1994): sid. 13-19.  Libris 2053810
  • Strömbäck, Jan-Ewert (2013). Folke Fridell och arbetets ofrihet. Litterära profiler. Umeå: H:ström - Text & kultur. Libris 13555229. ISBN 9789173271912 
  • Sund, Bill (1999). ”Folke Fridell - taylorismen och den moderne fursten”. Arbetarförfattarna och syndikalismen / Lars Furuland ... (Stockholm : Federativ, 1999): sid. [105]-132.  Libris 2882855
  • Yvell, Erik (1997). ”Om lyckan hos Sisyfos, Rivar-Bohm och Stig Dagerman”. Om lyckan hos Sisyfos, Rivar-Bohm och Stig Dagerman (Gagnef : Bokboden, cop. 1997): sid. 5-11.  Libris 2866149

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Folke_Fridell&oldid=49631869"