Stockholms Superfosfat Fabriks AB
Stockholms Superfosfat Fabriks AB (även kallat "Fosfatbolaget") var namnet på KemaNobel mellan 1871 och 1964. Under perioden 1964–1970 var Fosfatbolaget AB det officiella namnet. Företaget grundades av Oscar F. Carlson med hjälp av kapital från bland andra Lars Johan Hierta. Den första fabriken uppfördes i Gäddviken i Nacka, strax öster om den plats där på 1960-talet Kooperativa Förbundet anlade sitt Kafferosteri för Cirkelkaffe. Kvar från fabriken finns disponentvillan, några arbetarbostäder och en lagerbyggnad. Resten av fabriken revs 1966.
Företaget drev även kalkbrottet på Furillen på Gotland[1].
Historik
[redigera | redigera wikitext]Gäddvikens superfosfatfabrik
[redigera | redigera wikitext]De första fabriksbyggnaderna vid Gäddviken ritades av arkitekten Ernst Jacobsson och bestod av en lång envåningslänga i trä som var 240 fot lång och 60 fot bred och täckt med ett spåntak. Öster om själva superfosfatfabriken låg svavelsyrefabriken, då svavelsyra var en ingrediens i supersulfat. Även denna var byggd i trä och hade spåntak på bräder. Därutöver fanns ångpannehus, magasin och reparationsverkstad. Fabriken kom i gång augusti 1871. År 1872 tillverkades omkring 850 ton superfosfat. Fabriksbyggnadern brann ned 1889 och ersattes då av nya i tegel.[2]
År 1929 sålde Fosfatbolaget fabriken i Gäddviken till Kooperativa Förbundet som fortsatte verksamheten till 1966.
Ceres Superfosfatfabrik i Göteborg
[redigera | redigera wikitext]Omkring 1873 påbörjades byggandet av en superfosfatfabrik. Denna inköptes år 1880 av AB Ceres. År 1884 inköptes fabriken av Fosfatbolaget. Den 27 juni 1932 brann fabriken ner.
Månsbo klorat- och karbidfabrik
[redigera | redigera wikitext]År 1893 inköptes ett vattenfall i Dalälven för 130.000 kr samt Oscar Carlsons kloratpatent. Vid vattenfallet installerades 8 turbiner med generatorer om vardera 180kW. Vid fabriken tillverkades natriumklorat genom elektrolys. Till lösningen tillsattes kaliumklorid varvid kaliumklorat utkristalliserar. År 1900 övergick man till att framställa kaliumklorat direkt. År 1900 byggdes ugnar för tillverkning av kalciumkarbid. År 1909 började även kalkkväve att tillverkas. Även kalium- och ammoniumperklorat tillverkades vid Månsbo.[3]
Ljungaverks Fosfatfabrik
[redigera | redigera wikitext]Produktionen av kalkkväve kom igång år 1912. År 1911 påbörjades en fabrik för tillverkning av salpetersyra med Birkland-Eydes metod. År 1914 påbörjades byggandet av fabriker för tillverkning av svavelsyra och ammoniak. År 1934 byggdes en fabrik för tillverkning av ljungasalpeter som är en blandning av ammoniumnitrat och kalkstensmjöl. Andra produkter som har tillverkats är kisel samt ferrovolfram och ferromolybden. Under andra världskriget tillverkades tungt vatten som såldes till både Nazitysklands kärnkraftsprogram och Manhattanprojektet i USA. Tillverkningskapaciteten var om 2300 liter per år och priset var satt till 1,40 SEK per gram. [4]
Bilder, anläggningen vid Gräddviken
[redigera | redigera wikitext]-
Stockholms Superfosfatfabrik 1936. -
Fabrikens anläggningar på 1930-talet. -
Disponentvillan, idag privatbostad. -
Arbetarbostäder, idag privatbostäder. -
Röda villan på Kvarnholmen, tidigare arbetarbostad, idag förskola.
Nya fabriker och företagsförvärv
[redigera | redigera wikitext]
År 1894 anlades ytterligare en fabrik, denna gång i Månsbo utanför Avesta i Dalarna, där man tillverkade kalciumklorat och kalciumkarbid. Ytterligare anläggningar tillkom därefter bland annat i Trollhättan samt Ljungaverk och Stockvik i Medelpad.
År 1931 upphörde tillverkningen av superfosfat och man utökade i stället tillverkningen av kalkkväve och karbid. Under andra världskriget började man tillverka PVC-plaster baserade på kalciumkarbid. Under 1950-talet erhöll Wallenberggruppen ett betydande inflytande i bolaget, och en radikal omläggning startades. 1963 lades produktionen av kalkkväve ned, och på 1960-talet gick man över till petroleumråvara för sina plaster. Tillsammans med Svenska Esso och Mo och Domsjö AB etablerade Fosfatbolaget den petrokemiska industrin i Stenungsund med produktionsstart 1963. [5] Fosfatbolaget bildade för ändamålet dotterbolaget Unifos med Union Carbide.
Fosfatbolaget breddade sin verksamhet genom inköp av Liljeholmens Stearinfabriks AB 1947, Casco 1964, Stockholms benmjölsfabrik, Barnängens Tekniska Fabrik 1970. I samband med förvärvet av Barnängen och dess holdingbolag Kema AB ändrades bolagets namn till KemaNord AB och efter införlivande av Nitro Nobel 1977 ändrades bolagets namn till KemaNobel AB.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Bihang till riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1933”. Riksdagen. 1933. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1933/web_berrdg_1933___statsverk_/berrdg_1933___statsverk__02.pdf. Läst 14 juni 2019.
- ^ Bo Bjelfvenstam: Arkitekt, oscarian, jude: Ernst Jacobsson (1991), ISBN 91-7798-437-4
- ^ Stockholms Superfosfat fabriks aktiebolag 1871-1946, Stockholm, 1946
- ^ Edfast, Stig (10 juli 2015). ”Tungt vatten till kärnvapen tillverkades i Ljungaverk”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6209697. Läst 13 februari 2022.
- ^ https://www.borealisgroup.com/stenungsund/borealis-i-sverige/borealis-historia-i-stenungsund
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ring, Herman A (1894-1907). ”Stockholms Superfosfat Fabriks-Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/1/0233.html
- Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag : 1871-1946 : minnesskrift över Sveriges största elektrokemiska industriföretag vid sjuttiofemårsjubiléet 1946 / [red.: Torsten Althin]. Stockholm: Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag. 1946. Libris 577725
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms Superfosfat Fabriks AB.
