Ljungaverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För albumet av Stiftelsen, se Ljungaverk (musikalbum).
Ljungaverk
Del av tätort
Vy över Ljungaverk, fotograferat från det närbelägna Getberget.
Vy över Ljungaverk, fotograferat från det närbelägna Getberget.
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Ånge kommun
Distrikt Torp
Koordinater 62°29′29.4″N 16°3′21.42″Ö / 62.491500°N 16.0559500°Ö / 62.491500; 16.0559500
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ljungaverk
Postnummer 840 10
Riktnummer 0691
Tätortskod T7552
GeoNames 2694567
Ljungaverks läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Ljungaverks läge i Västernorrlands län
SverigesLän2007Västernorrland.svg
Wikimedia Commons: Ljungaverk
Insidan av salpeterfabriken i Ljungaverk efter nedläggningen.

Ljungaverk är ett samhälle i Ljungans dalgång, i Ånge kommun, Medelpad som sedan 2015 tillsammans med Fränsta utgör tätorten Fränsta och Ljungaverk. Ljungaverk räknades under många år som en av de stora bruksorterna inom svensk kemisk industri då företaget KemaNobel hade en salpeterfabrik (Ljunga salpeter) på orten. Ibland anses Ljungaverk vara svensk kemiindustris vagga.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten Ljungaverk föddes i början av 1900-taletStockholms Superfosfat Fabriks AB byggde ut Hångstaforsarna i Ljungan för elektricitetsproduktion. Avsikten var att anlägga elintensiv industri, och då ingen infrastruktur för långväga transport av elektrisk energi fanns i början av seklet byggde man industri och kraftproduktion tillsammans. Kraftverket invigdes den 24 september 1912, och tillverkning av karbid påbörjades. Under de närmaste påföljande åren invigdes produktion av kalkkväve, svavelsyra, ammoniumsulfat och ammoniumnitrat. Flera fabriker invigdes efterhand.

Under andra världskriget tillverkades syntetiskt gummi i Ljungaverk, i en fabriksbyggnad som idag används av företaget Permascand. Gummifabriken drabbades av en svår explosionsolycka den 6 oktober 1944.

Under 1990-talet svepte en nedläggningsvåg över Ljungaverk, då de flesta av fabrikerna avvecklades. En liten del av industriverksamheten finns dock fortfarande kvar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ljungaverk 1950–2015[2][3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
2 022 ##
1960
  
1 904 351
1965
  
1 549 358
1970
  
1 482
1975
  
1 327
1980
  
1 282
1990
  
1 157 280
1995
  
1 070 282
2000
  
942 282
2005
  
917 283
2010
  
885 283
Anm.: 2015 uppgått i tätorten Fränsta.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

  • Ljunga IF (fotboll)
  • Johannisbergs AIK (längdskidor)
  • Ljungamarkens HEMA (historisk fäktning)
  • Ånge judoklubb (judo i Ljungahallen)
  • Västra BK (boxning, numera nedlagd)
  • Västra Medelpads brännbollsförening (nedlagd)
  • Hussborg GK

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ljungaverk - den svenska kemiindustrins vagga
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 231. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  3. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72 
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.