Framstegsoptimism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Framstegsoptimism eller progressivism är en ideologi som innebär en syn på att tekniska, samhälleliga, ekonomiska och vetenskapliga framsteg leder till ett i alla avseenden bättre samhälle, och står i allmänhet i skarp kontrast till konservativa och reaktionära ideologier. Framstegsoptimismen är svår att placera in i ett höger-vänster-perspektiv och var framträdande på så skilda platser som det kommunistiska Östeuropa, Sverige och USA.

Framstegsoptimism inom politken[redigera | redigera wikitext]

Inom politiken används termen progressiv på en anhängare av framstegsvänliga ideal, exempelvis liberalism och socialism.[1] Termen progressivism används i regel för att beskriva en större vidd av åskådningar associerad med vänsterpolitiska rörelser som vill minska orättvisor och fördjupa demokratin[2].

Den moderna framtidsoptimismen som bygger på tanken att ny kunskap, ny teknik och nya sätt att organisera samhället kommer att leda till stora förbättringar för människor och samhällen.[3] Idéerna utvecklades under 1500, 1600 och 1700-talets Europa, och framlades bland annat av filosofer som Descartes och Francis Bacon, men fick ett stort genomslag först med upplysningstiden i slutet av 1700-talet.[4]

Detta förhållningssätt till framtiden var vanligt under 1800-talet, representerat bland annat av den tidige Jules Verne som skrev om allt positivt som han ansåg att tekniken för med sig. Framstegsoptimismen var även vanlig under högtillväxtåren på 1950- och 1960-talen och fick lite av en renässans under IT-boomen kring 2000.

Framstegsoptimismen, eller den moderna utvecklingsoptimismen, tanken att de avsiktliga förändringsprocesserna leder till ett bättre tillstånd, följs ofta av dess motsats civilisationskritiken.[5]

Framstegsoptimism inom arkitektur[redigera | redigera wikitext]

I Västvärlden fick framstegsoptimismen på många sätt sitt slut i och med miljörörelsens framväxt och i Sverige] även i och med opinionen mot rivningar av äldre bebyggelse.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mathias Wåg förord i Bastani, Aaron (2019). Helautomatisk lyxkommunism 
  2. ^ ”progresiv | svenska.se”. https://svenska.se/tre/. Läst 6 maj 2020. 
  3. ^ Framstegstanken. Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bra böcker. ©1989-<c2002>. sid. 589. ISBN 91-7024-619-X. OCLC 30439690. https://www.worldcat.org/oclc/30439690. Läst 24 mars 2020 
  4. ^ Eriksson, Gunnar, 1931- (1975). Idéhistoriens huvudlinjer (Ny, utvidgad uppl). Wahlström och Widstrand. sid. 156. ISBN 91-46-10320-1. OCLC 65692499. https://www.worldcat.org/oclc/65692499. Läst 24 mars 2020 
  5. ^ Liedman, Sven-Eric, 1939- (1999, ©1997). I skuggan av framtiden : modernitetens idéhistoria. A. Bonniers. sid. 522. ISBN 91-0-056954-2. OCLC 48464551. https://www.worldcat.org/oclc/48464551. Läst 24 mars 2020 
  6. ^ https://timbro.se/smedjan/den-blinda-framstegsoptimismen/