Franchise

Från Wikipedia
Version från den 18 juli 2017 kl. 03.19 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4.2))
Se franchise (populärkultur) för det populärkulturella begreppet.
 Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2014-12)
Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Franchise eller franchising[1] är en affärsmodell där ett varumärke, koncept eller produkt kan användas av (distribueras av) en oberoende näringsidkare mot en avgift till varumärkesägaren. Metoden kan användas inom praktiskt taget varje område av vårt näringsliv där försäljning av varor, tjänster eller service finns. Den kan också motsvaras av ordet försäljarrätt[2].

Franchising är en viss säljrätt eller franchisering. Den senare är en term som Franchiseutredningen, ”SOU 1987:17”,[a] utan större framgång tyckte att det svenska språkbruket skulle kunna använda, samtidigt som man erkände att det engelska begreppet franchising redan var erkänt och accepterat. Liksom leasing och factoring är franchising ett internationellt begrepp. Franchising kommer från latinets franco, vilket betyder rättighet, privilegium. Francotecken är beviset på att en avsändare köpt rättigheterna att utnyttja Postens service.

Nu för tiden står begreppet franchising för en förmån från en varumärkesägare till en person eller ett företag att mot en kostnad få använda det här beprövade affärskonceptet för att sälja produkter och tjänster i det aktuella namnet. Vissa normer måste följas för att skydda varumärkets status.

Kända franchisekoncept är McDonald's, Pressbyrån, ICA, Polarn & Pyret, Texas Longhorn, Lindex och Indiska Magasinet, liksom Western Unions telegrafsystem från järnvägens barndom.

Historik

Franchising startades redan på 1860-talet av Singer Sewing Machine Company som lät sina varor marknadsföras, säljas och servas av fristående företagare på den amerikanska landsbygden. Dessa rättighetsinnehavare (franchisetagare) fick använda varumärket Singer och hela konceptet kring hur Singer själva skötte sin verksamhet. Franchising hade sin största utvecklingsperiod under början av 1960-talet i Texas, USA, med hjälp av företag som McDonald's, Kentucky Fried Chicken, Seven Eleven och Avis. Deras teorier går ut på att man blir rik genom hårt arbete.

Med åren växte sig affärskonceptet allt större och till sist dök det upp även i Sverige genom att tidningen Möbelvärlden hade ett reportage om "Den finurliga idén från Texas". För det reportaget intervjuades Erik Elinder som var en av många förespråkare för vad franchising betydde i världen. Han talade även om hur den här nya sortens affärskedjor skulle ersätta den gamla sortens affärskedjor. Idéerna om franchising växte i Sverige och 1972 startades Svenska Franchiseföreningen vars främsta uppgift var att sprida idéerna kring franchising till folket i Sverige. En person som brann för hela konceptet kring franchising var Herbert Geisen. Han fick folk runt om i Sverige att lyssna på hur bra hela idén med franchising var, och under ett av de seminarier han deltog i startade han en förening om franchising. Deras förste ordförande blev advokaten Stig Sohlberg. Detta skedde på Marknadsförbundets seminarium i april 1972. Föreningen är fortfarande aktiv och dess ordföranden över tiden har varit:

Stig Sohlberg (1972-78), Tom Bruno (1978-81), Peter Westring (1981-83), Eric Grönberg (1983-86), Åke Ericsson (1986-87), Ulf Hytting (1987-89), Tommy Adamsson (1989-94), Tomas Sonesson (1994-96), Sven-Olof Petterson (1996-98), Pär-Erik Åhnberg (1998-2001), Anders Fernlund (2001-2007), Jonas Ideström (2007-2014) och Mikael Holmstrand[4] (2014- nuvarande).

Franchising har spridits snabbt i Europa vilket banade väg för konsultfirmor som startades med syfte att hjälpa till att starta upp franchisingföretagen. Idag finns flera etablerade konsultfirmor med specialinriktning på franchising.

Huvuddelen av verksamhet som bedrivs genom franchising regleras i vanlig lagstiftning men det finns också specialbestämmelser i Lag om franchisegivares informationsskyldighet och i gruppundantaget för vertikala avtal, kopplad till konkurrenslagen.

Kommentarer

  1. ^ I namnfrågan rådfrågades Svenska språknämnden som, förutom säljrätt och franschisering, även föreslog orden försäljarrätt och koncessionsförsäljning.[3]

Källhänvisningar

  1. ^ "franchising". NE.se. Läst 1 december 2014.
  2. ^ "franchising". Arkiverad 24 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. SAOL. Läst 1 december 2014.
  3. ^ "Franchising – Betänkande av franchiseutredningen (SOU 1987:17)", s. 47. KB.se Läst 1 december 2014.
  4. ^ ”Styrelse”. Svenska Franchiseföreningen. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924112140/http://www.svenskfranchise.se/sida7.html. Läst 28 augusti 2015. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Franchise&oldid=40555960”