Fredrik Franson
| Fredrik Franson | |
 | |
| Född | 17 juni 1852[1][2][3] Nora bergsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 augusti 1908[1][2][3] (56 år) Idaho Springs[1], USA |
| Medborgare i | USA och Sverige |
| Sysselsättning | Missionär[1][3] |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Franson, född 17 juni 1852 i Nora i Västmanland, död 2 augusti 1908 i Idaho Springs i USA, var en svensk-amerikansk väckelsepredikant inom helgelserörelsen.
Franson var påverkad av religiösa väckelser i sin hemtrakt. År 1869 utvandrade han till Nebraska, där han anslöt sig till ett baptistsamfund. 1875 kom han i kontakt med Dwight Lyman Moody och ingick i dennes församling i Chicago. I sin predikoverksamhet började han tillämpa väckelsemetoder som exempelvis botbänk, där människor kunde bli botade från sjukdomar genom förbön. Franson verkade en tid bland mormoner i Utah och grundade i skilda delar av USA så kallade fria församlingar, vars enda samfundsordning skulle utgöras av Nya Testamentet. År 1881 återvände han emellertid till Sverige.
Åter i Sverige samlade han stora skaror till sina väckelsemöten, ofta under stort motstånd från såväl statskyrkan som från de frikyrkliga. Särskilt efter ett misslyckat utsändande av svenska missionärer till Kina på 1890-talet fick han röna stor ovilja i Sverige. Sin predikoverksamhet utsträckte han efter hand under resor i hela välden. Han utgav från sina resor 1889 Reseskildringar öfver missionär F. Fransons resa genom Italien, Egypten, Palestina, Syrien, Mindre Asien, europeiska Turkiet samt Ryssland.
Det utmärkande för Fransons förkunnelse var den apokalyptiska inställningen i väntan på Jesu snara återkomst. I Himlauret (1897) försökte han bestämma tiden för den. Franson anordnade bibelkurser, där väckelsepredikanter, även kvinnor, utbildades. I fråga om kvinnliga predikanter utgav han Profeterande döttrar (1897). I samband med Fransons verksamhet i hednamissionen togs initiativet till Skandinaviska alliansmissionen och nuvarande Svenska alliansmissionen. Franson hade även inflytande på Helgelseförbundet i Sverige. Han har på grund av sin omedelbara fromhet, oberörd av läro- och samfundsskiljaktigheter, blivit kallad "en svensk Franciskus-typ".
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Franson, Fredrik (1889). Reseskildringar öfver missionär F. Fransons resa genom Italien, Egypten, Palestina, Syrien, Mindre Asien, Europeiska Turkiet och Ryssland. Falköping. Libris s4n3m5p8qbk7ccrd. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2092982
- Franson, Fredrik (1897). Himlauret eller Det profetiska ordet. Stockholm. Libris 1537645. https://www.gutenberg.org/cache/epub/15786/pg15786-images.html
- Forsell, Knut Emil; Franson Fredrik (1897). Missionär F. Franson: en kort skildring af hans lif och verksamhet. [S.l.]: [s.n.]. Libris 3fz8j2qm1ff18g8j. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-815103
- Franson Fredrik, red (1896). Profeterande döttrar: några ord angående qvinnans ställning till evangelisationsarbete. Minneapolis: Johnston & Lundquist. Libris 1226116
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Josephine Princell: Missionär Fredrik Fransons lif och verksamhet. Chicago 1909.
- Adolf Thomander: Fredrik Franson: en livsskildring (1924)
- Anders B. Andersson: Fredrik Franson: En Guds skördeman. Små biografier (1939)
- Karl Linge: Fredrik Franson: En man sänd av Gud (1951)
- Marcus Ringbäck: Guds Äventyrare (2010)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- Josephine Princell: Missionär Fredrik Fransons lif och verksamhet. Chicago 1909.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|