Frida Åslund

Från Wikipedia
Version från den 18 april 2016 kl. 16.15 av Mickeno (Diskussion | Bidrag) (mer Umeå-historia)

Frida Åslund, född 20 januari 1879 på Öbacka i Umeå, död 4 oktober 1937, var en svensk författare från Västerbotten.

Biografi

Frida Åslund var dotter till författaren och lantmätaren Daniel Åslund och Maria Sofia Linder, sondotter till J. A. Linder, komminister i Backens kyrka. Hennes två äldsta halvbröder var konstnärerna Elis Åslund och Helmer Osslund.[1][2]

Familjen, som 1885 flyttat från Öbacka in till staden – korsningen mellan nuvarande Kungsgatan och Pilgatan Öst på stan – klarade sig oskadda vid stadsbranden 1888. Då det hus de hyrt av länsman i Sävar såldes efter branden, tvingades de ändå flytta en bit utanför själva staden, först till Västerhiske och senare till Grisbacka. Men Öst på stan förblev utgångspunkt för hennes berättelser om Frida och Folke (vars verklige förebild hette Peterson-Berger i efternamn och var yngre bror till kompositören Wilhelm.[1]

Frida Åslund tog folkskollärarexamen 1901 och började arbeta i sitt yrke i Horndal, By socken, Dalarna, och var där de flesta av hennes böcker kom till.

Åslund gav ut sin första bok, romanen Katarina-Anna 1910 och den följdes 1911 och 1912 av ytterligare två herrgårdsromaner. Därefter gav Åslund inte ut någon bok förrän 1925.

När Frida Åslund återkommer som författare är det som barnboksförfattare. Hon skrev tre självbiografiska böcker från barndomens Umeå. Den första var Folke och Frida från 1925 som handlar om Frida i åldern 7–9 år. Den andra Frida i Per-Nils-gården (1928) avhandlar Frida i 10-årsåldern och i den tredje Tiden går (1932) berättar Åslund om sina äventyr i åldern 12–15 år. Berättelserna om de två busfröna i 1880-talets Umeå har ansetts vara föregångare till böckerna om Emil och Madicken, och Åslund har kallats för "sin tids Astrid Lindgren".[1]

Böckerna om Frida berömdes även av tidens tongivande barnbokskritiker Gurli Linder, och Umeås skolor använde dem som läse- och läroböcker i folk- och småskolor, i vissa fall ända fram till 1960-talet. Sedan lokaltidningen Västerbottens-Kuriren på 1970-talet publicerat dem som följetänger fick böckerna ny uppmärksamhet, och ännu ett uppsving kom i början av 2000-talet med de bearbetade nyutgåvorna Folke och Frida samt Fridas nya värld, båda med illustrationer av Jenny Berggren.[1]

Förutom böckerna om barndomen skrev Åslund andra barnböcker, romaner för vuxna, över tvåhundra noveller och artiklar i tidskrifter. Barnboken Norrsundabarnen (1932) översattes till danska.

Manuskripten till Åslunds böcker förvaras – liksom brodern Helmers – på forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek. Frida Åslund ligger begravd på Västra kyrkogården i Umeå.

Kuriosa

År 2015 uppkallades en gata i det nybyggda bostadsområdet Sandåkern i Umeå efter henne: Frida Åslunds gränd.[1]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e] Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  2. ^ http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script48.pdf

Externa länkar