Friedrich von Schmidt
Friedrich von Schmidt, född 22 oktober 1825 i Frickenhofen i Württemberg, död 23 januari 1891 i Wien i Österrike-Ungern, var en tysk friherre och arkitekt.
Schmidt började som stenhuggare, arbetade på Kölnerdomen, tog starka intryck av dess arkitekt Ernst Friedrich Zwirner och blev nygotikens främste representant i den moderna tyska arkitekturen. Hans tävlingsförslag till rådhusbyggnaden i Berlin (1857) belönades med första priset, men kom inte längre än på papperet. Samma år blev han professor vid akademien i Milano, 1859 professor vid Wiens konstakademi och 1862 byggmästare vid Stefansdomen, vars torn han fullbordade 1864. Efter jordbävningen i Zagreb 1880 deltog Schmidt i restaureringen av S:t Stefanskatedralen som då fick sitt nuvarande utseende.
I Wien byggde han fyra kyrkor, bland dem den framför allt i planläggningen originella gotiska kupolkyrkan i stadsdelen Fünfhaus. Men hans storverk är rådhuset i Wien. Schmidt segrade vid pristävlan 1868 bland 63 tävlande. Sedan uppstod en häftig strid om den stil han valt - ett rådhus i gotik mitt ibland de klassicistiska eller i renässans hållna byggnaderna vid Ringstrasse syntes mången en styggelse. Schmidt fick sin vilja genom att få rådhuset placerad på Paradeplatz, och där stod det färdigt 1883. Det är hållet i en ganska självständig gotik med dragning åt renässans.
Schmidt var även framstående som lärare. Bland representanterna för Wiens arkitektur under 1800-talets senare hälft var han en av de starkaste och mest självständiga. Han blev hedersborgare i Wien och friherre och efter hans död uppställdes ett monument till hans ära på platsen framför rådhuset.
Friedrichs son-sons dotter, friherrinnan Dorette Cornelia von Schmidt (gift Breig) flyttade till Sverige 1949.
Källor
- Schmidt, Friedrich von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Kristofer Breig, son-sonens dotter-son