Kölnerdomen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kölnerdomen
Kyrka
Kölnerdomen sedd från öst över Rhen.
Kölnerdomen sedd från öst över Rhen.
Land  Tyskland
Ort Köln
Trossamfund Tyska katolska kyrkan
Stift Kölns katolska ärkestift
Invigd 14 augusti 1880

Koordinater: 50°56′28.64″N 6°57′29.41″Ö / 50.9412889°N 6.9581694°Ö / 50.9412889; 6.9581694 Kölnerdomen, på tyska der Kölner Dom eller officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria, är en katedral i Köln, Tyskland byggd mellan 1248 och 1880, vilket innebär en byggnadstid på 632 år. De två tornen är båda 157 m höga, vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år till dess Washingtonmonumentet blev klart. Domen har än idag världens största västfasad (huvudfasaden med tornen).

En spiraltrappa i södra tornet, på 509 trappsteg, leder till utsiktsplattformen cirka 98 m ovan mark.

Kölnerdomen är domkyrka i Kölns katolska ärkestift.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det har funnits kristna byggnader på platsen sedan 300-talet, eventuellt byggda på platsen för ett romerskt tempel. Från 500-talet fanns ett baptisterium vid nuvarande katedralens östra del. Denna revs på 800-talet för att ge plats åt "Gamla Katedralen" som stod färdig år 818 och som brann ner den 30 april 1248.

År 1164 fick Kölns ärkebiskop Rainald relikerna av de tre vise männen av den tysk-romerska kejsaren Fredrik Barbarossa som i sin tur tagit dem från Milano i Italien. Relikerna hade ett stort symbolvärde som de visste skulle locka besökare från hela den kristna världen. Kölnerdomen byggdes bland annat för att hysa dessa och relikerna finns fortfarande kvar i en förgylld sarkofag.

Grundstenen för vad som numera är Tysklands största kyrka lades den 15 augusti 1248 av ärkebiskop Konrad von Hochstaden. Inledningsvis skedde byggnationen i raskt tempo, koret invigdes 1322 men efterhand sjönk tempot allt mer. På 1500-talet avstannade byggandet helt och 1560 var långhuset endast halvfärdigt och försett med ett provisoriskt tak.

1800-talets romantiska entusiasm för medeltiden, och målmedvetenheten hos det preussiska hovet gjorde dock att arbetet återupptogs 1842 under ledning av arkitekten Ernst Friedrich Zwirner och efter dennes död 1861 av Karl Eduard Richard Voigtel. Det var först nu som tvillingtornen byggdes färdigt. Katedralen färdigställdes till största del efter de ursprungliga medeltida ritningarna, vilka återfunnits av Georg Moller och Sulpiz Boisserée, men den fick dock en modernare takkonstruktion av stål. Den 14 augusti 1880 invigdes den färdiga byggnaden i närvaro av tyske kejsaren Wilhelm I.

Under andra världskriget träffades katedralen av 14 bomber, dock utan allvarliga ras som följd, medan bebyggelsen runtomkring totalförstördes av de 262 bombanfall staden utsattes för. Detta berodde på att domen var ett perfekt landmärke för de allierades bombplan när de skulle ta ut bäring för andra bombmål i Tyskland. Rekonstruktionen av domen blev klar 1956. Men byggnadsställningar finns nästan alltid på någon del av byggnaden än idag, då renoveringsarbeten och reparationer ständigt pågår på grund av vind, regn och föroreningar som långsamt nöter på stenarna.

Under andra världskriget fanns en militärbunker under kyrkan med stora förläggningsutrymmen. Efter kriget övergick detta till vandrarhem.

Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har 12 kyrkklockor. Den första var Dreikönigenglocke (trekungaklockan) som göts 1422 och installerades 1437, som senare omgjutits. Näst största klockan Pretiosa (om)gjuten 1448 med vikten 10,5 ton och den tredje största klockan Speciosa (om)gjuten 1449 med vikten 5,6 ton finns också bevarade och används fortfarande i klockkammaren i domens sydtorn. Den största är emellertid Sankt Petersglocke, som göts 1922. Med en vikt på 24 ton är den också den största svingande kyrkklockan i världen. Dess föregångare Kaiserglocke som gjutits 1875 smältes ner 1918. Det finns dock större klockor som inte är kyrkklockor i bland annat USA och Asien och dessutom (inte svingande) kyrkklockor i Ryssland som är större.

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Katedralen är listad på Unescos världsarvslista. I juli 2004 hamnade katedralen på listan över hotade världsarv. Anledningen var att en ny stadsdel med höghusbebyggelse planerats på andra sidan av Rhenfloden omkring mässområdet Koelnmesse, vilket från UNESCO:s sida bedömdes hota Kölnerdomens solitära karaktär. Staden Köln ändrade dock riktlinjerna för byggnadshöjderna i det planerade området. I juli 2006 ströks katedralen åter från listan över hotade världsarv.

Mått[redigera | redigera wikitext]

Grundplan
Total längd 144,58 m
Total bredd 86,25 m
Västfasadens bredd 61,54 m
Tvärskeppsfasadernas bredd 39,95 m
Mittskeppets bredd 45,19 m
Södra tornets höjd 157,31 m
Norra tornets höjd 157,38 m
Taktornets höjd 109,00 m
Tvärskeppsfasadernas höjd 69,95 m
Långhusets exteriöra höjd 61,10 m
Mittskeppets höjd 43,35 m
Byggnadsarea 7914 m²
Fönsterarea 10 000 m²
Takarea 12 000 m²
Invändig volym 407 000 m³

Bilder från Kölnerdomen[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cologne Cathedral

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Katedralen i Rouen
Världens högsta byggnad
1880–1884
Efterträdare:
Washingtonmonumentet