Gömda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gömda: en sann historia
Författare Liza Marklund
Genre dokumentärroman
Förlag Bonnier Alba, Piratförlaget
Utgivningsår 1997
ISBN (inbunden) ISBN 91-34-51647-6
ISBN (pocket) ISBN 91-89426-00-2
Huvudpersoner Maria Eriksson
Del i serie
Efterföljs av Asyl

Gömda är en bok skriven av Liza Marklund och Maria Eriksson ursprungligen utgiven 1995 på Bonnier Alba[1]. En omarbetad utgåva från 2000Piratförlaget[2][3] som utgavs efter att Marklund slagit igenom som deckarförfattare blev mycket uppmärksammad och försäljningmässigt en framgång. En fortsättning Asyl med undertiteln "den sanna fortsättningen på Gömda" kom 2004. Bokens huvudperson är Maria Eriksson som också anges som medförfattare till bokens första upplaga.

Enligt representanter för Piratförlaget har Gömda alltid marknadsförts som skönlitteratur,[4] men Bibliotekstjänst meddelade att förlaget och en av författarna medgett att boken var av fiktiv karaktär först i januari 2009 sedan sanningshalten ifrågasatts. Bibliotekstjänst skrev då: "Även förlag och en av författarna medger nu den fiktiva karaktären. När boken ursprungligen kom 1995 fanns inga sådana uppgifter. Den presenterades som en sann historia och såväl recensenter som BTJ:s lektörer hade ingen avvikande uppfattning. Följaktligen klassificerade BTJ och nationalbibliografin boken på fackavdelning (i BURK: Vnamb)".[5] Piratförlaget och Liza Marklund har enligt Bibliotekstjänst aldrig protesterat mot klassificeringen av boken som fackbok.[6] Boken har undertiteln en sann historia och Maria Eriksson (som uppges vara född 1961) har ställt upp på ett flertal intervjuer i media genom åren och i dessa intervjuer har hennes historia heller aldrig framställts som fiktiv.

2005 publicerades Mias hemlighet, en uppföljning på Gömda och Asyl skriven av Maria Eriksson själv utan Liza Marklunds hjälp, och utgiven på Ordupplaget.[7]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Boken handlar om "Maria (Mia) Eriksson" som levt i ett destruktivt förhållande med en man som misshandlat henne. Tillsammans får de en dotter, men förhållandet tar slut då mannen bryter förlovningen. Trots det fortsätter mannens trakasserier mot Mia och nu även den lilla dottern. Efter en tid träffar Mia en ny man, som hon gifter sig med och får ytterligare ett barn med. Detta gör hennes före detta rasande och han och hans vänner förföljer hela familjen. Det svenska samhället står maktlöst. Hans våldsamhet och hotelser gör att ingen i familjen kan leva ett normalt liv, den gemensamma dottern kan inte ens gå på daghem på grund av förföljelsen. Åker han i fängelse blir det bara en kortare tid, och under tiden tar hans kompisar över förföljelsen. Hela familjen måste gömma sig som flyktingar runtom om i Sverige, i boken får man följa deras ständiga flykt från "mannen med de svarta ögonen". Så fort de har hittat ett nytt gömställe så är det bara en tidsfråga innan han hittar dem. Till slut måste de fly utomlands eftersom de aldrig kommer undan sina förföljare i Sverige.

Debatter om boken[redigera | redigera wikitext]

År 2008 gavs boken Mia: sanningen om Gömda skriven av journalisten Monica Antonsson ut. I Mia - Sanningen om Gömda hävdas att det mesta som står i Gömda inte är sant trots att boken marknadsförts som en sann historia.

Marklund bemötte kritiken genom att hänvisa till att Gömda och Asyl utgjorde en djupt subjektiv bild och var delar av ett uttalat politiskt projekt.[8] Hon beklagade att de varit "svajiga med genrebeteckningen"[9] och hävdade att böckerna skulle ses som dokumentära romaner, vilket enligt henne var "så långt från en journalistisk text som man bara kan komma".[10]

Efter uttalanden om bokens fiktiva karaktär från Ann-Marie Skarp (VD för Piratförlaget och en av förlagets medgrundare) och Liza Marklund ändrade Bibliotekstjänst bokens klassificering från fackbok till skönlitteratur.[11]

Gömda är liksom många Hollywoodfilmer en genrehybrid, enligt filosofie doktor Anne Heith, där skildringen av de invandrade männen färgats av populärorientalistiska schabloner, med litterära rötter i det sena 1700-talets melodram.[12]. Likheter med t ex Betty Mahmoodys Inte utan min dotter har också påpekats, t ex av Per Svensson[13] 2009. Även i fråga om Mahmoodys bok hävdade förlag och författare att det rörde sig om en helt sanningsenlig historia, något som under åren ifrågasatts från olika håll. I slutet av 1992 intervjuade Liza Marklund Betty Mahmoody, en text som sedan trycktes i Expressen i januari 1993; Marklund gick vid detta tillfälle starkt i god för Mahmoodys sanningsenlighet[14].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marklund, Liza; Eriksson, Maria (1995). Gömda. Bonnier Alba. sid. 508. ISBN 91-34-51647-6 , (uppgifter hämtade från [Libris])
  2. ^ Marklund, Liza; Eriksson, Maria (2000). Gömda : [en sann historia] (1:a (omarbetade) upplagan). Piratförlaget. sid. 381. ISBN 91-89426-04-5 
  3. ^ Piratförlaget: Gömda
  4. ^ Vad för slags bok är "Gömda"? Sydsvenska Dagbladet, 2009-01-19.
  5. ^ Omklassificering av Gömda. BTJ, 2009-01-19.
  6. ^ Gömda klassas som roman. Sydsvenskan, 2009-01-19.
  7. ^ Liza blåst på uppföljningen. Aftonbladet, 2005-09-30.
  8. ^ LIZA MARKLUND SVARAR PÅ KRITIKEN: Fakta och lögner om "Gömda" och "Asyl". Newsmill, 2009-01-11: "'Gömda' och 'Asyl' är en djupt subjektiv bild [...] böcker som, från min sida, båda är delar av ett uttalat politiskt projekt."
  9. ^ Marklund: "Gömda" är Mias sanning. DN 2009-01-18: "Om det är något jag ångrar så är det att vi har varit svajiga med genrebeteckningen av boken, säger Liza Marklund."
  10. ^ LIZA MARKLUND SVARAR PÅ KRITIKEN: Fakta och lögner om "Gömda" och "Asyl". Newsmill, 2009-01-11.
  11. ^ "Svenska bibliotek ändrar klassifikationen av Gömda" Svenska Bibliotekstjänst
  12. ^ Heith, Anne. Gömda. En sann historia – romantik, spänning, melodram och populärorientalism. Svenskläraren nr 4, 2006, s. 19-26.
  13. ^ http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/baserad-pa-en-sann-succe/
  14. ^ Sydsvenskan 2009, ibid

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]