Gösta "Lill-Lulle" Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Johansson
Gösta Johansson.jpg
SmeknamnLill-Lulle
NationalitetSverige Sverige
Född2 mars 1929,
Stockholm, Sverige
Död10 april 1997 (68 år),
Stockholm, Sverige
Spelardata
PositionForward
Klubbar
Spelade förIK Göta
Djurgårdens IF
Västerås Hockey
Övrigt
Proffsår1945–1962
Gösta "Lill-Lulle" Johansson
Ishockey, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Brons Oslo 1952 Ishockey
Världsmästerskap
Brons 1954 Ishockey
Guld 1953 Ishockey
Silver 1951 Ishockey
Svenska mästerskap
Guld 1960 Ishockey
Guld 1959 Ishockey
Guld 1958 Ishockey
Guld 1955 Ishockey
Guld 1954 Ishockey
Guld 1950 Ishockey

Gösta "Lill-Lulle" Johansson, född den 2 mars 1929 i Stockholm, död den 10 april 1997,[1] var en legendarisk svensk ishockeyspelare och son till Gustaf "Lulle" Johansson.

Han var en av de första svenska ishockeyspelare som blev professionell och vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland. Vid sidan av en verksamhet som affärsman var Johansson under senare år en framgångsrik tränare i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano, som han förde till mästartitlar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johansson blev världsmästare 1953 för Sverige. Han spelade för det svenska ishockeylandslaget, mellan åren 1949 och 1955, tillsammans med Sven Tumba, Roland Stoltz, Lasse Björn. Han blev världsmästare 1953 och Stor grabb nummer 32 i ishockey. Han deltog vid de olympiska vinterspelen 1952 där han var med och erövrade en bronsmedalj. Johansson vann ytterligare två medaljer i VM, silver 1951 och brons 1954.

Som spelare i Djurgårdens IF blev han svensk mästare sex gånger.

Proffskarriär[redigera | redigera wikitext]

Johansson blev Sveriges andra ishockeyproffs, dock inte i Kanada utan i Europa. År 2002 uppmärksammades Gus Forslund som den förste svensken som spelat i NHL, något som tidigare värmlänningen Ulf Sterner (säsongen 1964–65[2] spelade för New York Rangers) ansetts vara. Forslund spelade säsongen 1932-33 48 matcher för Ottawa Senators, och gjorde 13 poäng, fyra mål och nio assists.

Johansson spelade som proffs i Zürich - Schweiz, samt Krefeld - Tyskland säsongen 1950-51 i KTSV Preussen 1855 Krefeld, eller Preussen Krefeld [3]. Han vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland.

Familj och senare år[redigera | redigera wikitext]

Efter avslutad aktiv karriär fortsatte Johansson som ishockeytränare, Vid sidan av en verksamhet som affärsman, i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano. Han avslutade tränaruppdragen 1980. Vann italienska mästerskapet 3 år i rad, 1976 till 1979, och fick igång den vilande italienska ishockeynationen.

1955 gifte sig han sig med den tyska konståkarinnan Gundi Busch-Johansson. Hon blev Tysklands första VM-guldmedaljör i konståkning 1954.[4] Senare flyttade de till Stockholm med sonen Peter Lulle Johansson. I Stockholm jobbade hon många år som konståkningstränare innan hon drog sig tillbaka 1997.[5]

Gösta Johansson dog 1997 i levercancer hemma i sin bostad på Östermalm i Stockholm.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

  • SM-guld 1950, 1954, 1955, 1958, 1959, 1960
  • VM-guld 1953
  • VM-silver 1951
  • VM-brons 1954
  • OS-brons 1952

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.aafla.org/SportsLibrary/JOH/JOHv6n2/JOHv6n2m.pdf
  2. ^ Anrell, Lasse (18 november 2001). ”Ulf Sterner mon amour”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/anrell/article10243374.ab. Läst 12 april 2011. 
  3. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Eishockey_in_Krefeld Tyska Wikipedia om ishockey i Krefeld
  4. ^ ”Gösta Johansson Bio, Stats, and Results” (på engelska). Olympics at Sports-Reference.com. https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/jo/gosta-johansson-1.html. Läst 14 februari 2018. 
  5. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Gundi_Busch Tyska Wikipedia om Gundi Busch