Gösta "Lill-Lulle" Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Johansson
Smeknamn Lill-Lulle
Nationalitet Sverige Sverige
Född 2 mars 1929,
Stockholm, Sverige
Död 10 april 1997 (68 år),
Stockholm, Sverige
Spelardata
Position Forward
Klubbar
Spelade för IK Göta
Djurgårdens IF
Västerås Hockey
Övrigt
Proffsår 1945–1962
Gösta "Lill-Lulle" Johansson
Ishockey, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Brons Oslo 1952 Ishockey
Världsmästerskap
Brons 1954 Ishockey
Guld 1953 Ishockey
Silver 1951 Ishockey
Svenska mästerskap
Guld 1960 Ishockey
Guld 1959 Ishockey
Guld 1958 Ishockey
Guld 1955 Ishockey
Guld 1954 Ishockey
Guld 1950 Ishockey

Gösta "Lill-Lulle" Johansson, född den 2 mars 1929 i Stockholm, död den 10 april 1997,[1] var en legendarisk svensk ishockeyspelare och son till Gustaf "Lulle" Johansson.

Gösta "Lill-Lulle" Johansson blev världsmästare 1953 för Sverige. Han spelade för det svenska ishockeylandslaget, mellan åren 1949 - 1955, tillsammans med Sven Tumba, Roland Stoltz, Lasse Björn. Han blev världsmästare 1953. Stor grabb nummer 32 i ishockey. Han deltog vid de olympiska vinterspelen 1952 där han var med och erövrade en bronsmedalj. Gösta "Lill-Lulle" Johansson vann ytterligare två medaljer i VM, silver 1951 och brons 1954. Som spelare i Djurgårdens IF blev han svensk mästare sex gånger.

Han var en av de första svenska ishockeyspelare som blev professionell och vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland. Vid sidan av en verksamhet som affärsman var Johansson under senare år en framgångsrik tränare i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano, som han förde till mästartitlar.

Gösta "Lill-Lulle" Johansson blev Sveriges andra ishockeyproffs, dock inte i Kanada utan i Europa. År 2002 uppmärksammades Gus Forslund som den förste svensken som spelat i NHL, något som tidigare värmlänningen Ulf Sterner ansetts vara. Forslund spelade säsongen 1932/33 48 matcher för Ottawa Senators, och gjorde 13 poäng, fyra mål och nio assists. Gösta "Lill-Lulle" Johansson spelade som proffs i Zürich - Schweiz, samt Krefeld - Tyskland säsongen 1950-1951 i KTSV Preussen 1855 Krefeld, eller Preussen Krefeld [2]. Han vann tyskt mästerskap som spelare i Krefeld i dåvarande Västtyskland.

Efter avslutad aktiv karriär fortsatte Gösta "Lill-Lulle" Johansson som ishockeytränare, Vid sidan av en verksamhet som affärsman, i Sverige, Schweiz och för italienska Bolzano. Han avslutade tränaruppdragen 1980. Vann italienska mästerskapet 3 år i rad, 1976 - 79, och fick igång den vilande italienska ishockeynationen.

1955 gifte sig han sig med en tysk konståkarinna Gundi Busch-Johansson. Hon var Tysklands första VM-mästarinna i konståkning 1954. Senare flyttade de till Stockholm med sonen Peter Lulle Johansson. I Stockholm jobbade hon många år som konståkningstränare innan hon drog sig tillbaka 1997.[3]

Gösta "Lill-Lulle" Johansson dog 1997 i levercancer hemma i sin bostad på Östermalm i Stockholm.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

  • SM-Guld 1950, 1954, 1955, 1958, 1959, 1960
  • VM-Guld 1953
  • VM-Silver 1951
  • VM-Brons 1954
  • OS-brons 1952

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.aafla.org/SportsLibrary/JOH/JOHv6n2/JOHv6n2m.pdf
  2. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Eishockey_in_Krefeld Tyska Wikipedia om ishockey i Krefeld
  3. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Gundi_Busch Tyska Wikipedia om Gundi Busch