Göteborgs magistrats rådmanslängd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Göteborgs magistrats rådmanslängd utgör en inte helt komplett, kronologisk uppställning av medlemmarna i Göteborgs magistrat.

Rådmanslängd[redigera | redigera wikitext]

Burggrevar[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob van Dijck, kunglig kommissarie från november 1621 till 1626, då han blev stadens första burggreve.[1] Död 1631.
  • Peder Eriksson Rosensköld, 1636—1640 då han även var justitiepresident.
  • Daniel Lange, 1640. Död 1653.
  • Harald Appelbom, 1653. Ministerresident i Haag 1657.
  • Israel Johannis Noraeus, adlad Norfelt, 1664. Död 1677.
  • Gerard von Lengercken, adlad Leijoncrantz, 1677. Död 1684. Ämbetet drogs in 1683, men återupplivades 1716.
  • Hans von Gerdes, till 1719, då denna värdighet upphävdes.

Politie- och byggnadspresidenter[redigera | redigera wikitext]

  • Nils Börjesson, president 1624, avsked 1636. Död 1655.
  • Antonius Knip, 1636—1642.
  • Israel Johannis Noraeus, 1642.
  • Magnus Palumbus Gripenklow, 1664. Död 1676.
  • Alexander Cock, 1676, lagman i Bohuslän 1680. Död 1712. Ämbetet drogs in till 1716, då:
  • Jacob Maule, död 1718, utnämndes. Han efterträddes 1718 av den sista politie- och byggnadspresidenten:
  • Jean Rambeau, förut politie- och byggnadspresident, åter rådman 1719. Död 1737.

Justitiepresidenter och borgmästare[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob Hufnagel, justitiepresident 1624.
  • Jacob Höljer, justitiepresident 1630-1633.
  • Peder Eriksson Rosensköld, justitiepresident 1636—1650; kallas 1636—1640 "burggreve och president."
  • Gerard von Lengercken, president 1653, burggreve 1677.
  • Johan Macklier, president 1677–1695, justitieborgmästare 1695. Död 1696.
  • Anders Spalding, justitieborgmästare 1696. Död 1698.
  • Gerard Braunjohan, justitieborgmästare 1698. Död 1702.
  • Wilhelm de Silentz, justitieborgmästare 1703, justitiepresident 1716. Död 1719.

Commerciepresidenter och borgmästare[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob Mikael Wernle, president 1624.
  • Rosier von Ackern, president 1630-1639. Död 1646.
  • Peder Kanutius Bäfverfelt, president 1639–1650.
  • Lars Broman, president 1650, burggreve i Malmö 1658. Död 1667.
  • Hans Spalding, president 1658. Död 1667.
  • Abraham van Eyck, president 1668. Död 1677.
  • Gabriel Spalding, president 1678—1683, kommercieborgmästare 1683. Död 1687.
  • Hans von Gerdes, kommercieborgmästare 1687, burggreve 1716.
  • Wilhelm von Utfall, kommerciepresident 1716.

Rådmän eller "Rådsherrar"[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob Svensson, 1638—1640.
  • Jacob van der Hagen, 1638, tog avsked 1648.
  • Johan Amija, 1639.
  • Johan Braun, 1639. Död 1652.
  • Antony Ghorey, 1639. Död 1646.
  • Hans Macklier, 1639-1650. Död 1666.
  • Erik Siggeson, 1640. Död 1648.
  • Hans Spalding, 1639, kommerciepresident 1658.
  • Sven Bengtsson, 1639. Död 1671.
  • Timon Roloffson van Schoting, 1640. Namnet skrivs även von Schoting.
  • Cornelius Kyllman, 1639. Namnet skrivs även Kuylman des Jaevs.
  • Anders Amundson, 1639. Död 1675.
  • Arved Gudmundsson, 1640. Död 1675.
  • Wedich Dellinghausen, 1646. Död 1657.
  • Jurgen von Lengercken, 1647—1651. Död 1655.
  • Claudius Gloodt, 1644-1655. Sekreterare 1638.
  • Hindrich Eilking, 1648. Död 1650.
  • Benedictus Fistulator, 1648. Död 1651.
  • Herman Schmidt, stadssekreterare 1650—1652, rådman 1653. Död 1667.
  • Jacob Merser, 1652—1656.
  • Martin Dreijer, 1653. Död 1657.
  • Nils Carstensson, 1655—1657.
  • Peder Haraldsson Biedar (Beider), 1656—1672.
  • Olrich Steinkamp, 1657. Död 1676.
  • Hans Jurgensson, 1657. Död 1663.
  • Johan Elers, 1657. Död 1663.
  • Erik Gunnarsson Sethelius, 1659. Död 1683.
  • Hans Krakow, 1659. Död 1671.
  • Jörgen Hindriksson, 1659—1676.
  • Bartold Dellinghausen, 1664. Död 1682.
  • Paul Rocke (Rokes), 1664. Död 1684.
  • Torbernus Andersson Berling, 1665. Död 1684.
  • Erik Sethelius, 1668—1669. Troligen densamma som ovan.
  • Johannes Petreij, 1668. Död 1690.
  • Olaus Östring, 1670. Död 1682; tidigare stadsläkare.
  • Jacob von Ackern, 1671. Död 1691; tidigare stadsbokhållare.
  • Christian Schotte, 1672. Död 1704.
  • Anders Svensson (Borgström), 1675. Död 1702.
  • Cornelius Braun, 1675. Död samma år.
  • Gerhard Braunjohan, 1677—1698. Justitieborgmästare 1698.
  • Johan Rising, 1677. År 1684 visste man ej "hvar han sig i några år uppehållit."
  • Anders Hindriksson, 1677. Död 1687.
  • Frans Cock, 1682. Död 1692.
  • Laurentius Bööker, 1683—1695; tidigare sekreterare.
  • Sveno Areel, 1683. Död 1697; tidigare notarie.
  • Jacob Herwegh, 1684. Död 1690.
  • Olof Simonsson, 1685—1697.
  • Håkan Ekman, 1685. Syndikus 1716. Justitieborgmästare 1719 efter Wilhelm de Silentz.
  • Henrik Braunjohan, 1688. Död 1696.
  • Volrat Tham, 1691. Död 1700
  • David Amija, 1691. Död 1706.
  • Henrik Eilking, 1692. Död 1702.
  • Jacob Uthfall, 1693. Död 1709.
  • Magnus Melander, 1698—1706. Borgmästare i Borås. Död 1724.
  • Johan Beckman, 1698. Död 1716.
  • Jacob Wadst, 1699. Preses i kämnärsrätten 1716. Lagman i Småland 1718.
  • Nils (Sahlgren) Persson, 1701. Död 1703.
  • Cornelius Thorsson, förut justitieäldste, åter rådman 1719, justitieborgmästare 1731. Död 1737.
  • Abraham Bruhn, rådman 1711. Död 1741.
  • Gerhard von Oeltken, 1712, avsatt 1716, åter tillsatt 1719. Död 1722.
  • Kilian Schwartz, 1716. Död 1745.
  • Anders Aurell, 1716. Död 1723.
  • Olof Hæger, 1716. Död 1735.
  • Johan Swedmark 1716, justitieborgmästare 1737. Död 1742.
  • Hans Andersson, 1718. Död 1725.
  • Johan Paulin, 1718, justitieborgmästare 1742. Död 1745.
  • Jakob Bratt, 1718. Död 1749.
  • Friedrich Krantz, 1724. Död 1735.
  • Hans Coopman, 1725. Död 1748.
  • Magnus Gustaf Kling, 1731. Död 1745.
  • Anders Busck, 1735, handelsborgmästare 1748, justitieborgmästare 1750. Död 1782.
  • Lorens Bagge, 1736. Död 1742.
  • Sigbrand Rosenbusck, 1737. Död 1742.
  • Johan Ahlström, 1737. Död 1755.
  • Petter Silvander, 1741. Död 1750.
  • Petter Jernstedt, 1742. Död 1769.
  • Johan Mellenberg, 1742. Död 1767.
  • Petter Coopman, 1743. Död 1786.
  • Jean Olbers, 1742. Död 1755.
  • Daniel Pettersson 1746, handels- och politieborgmästare 1765, avsked 1796.
  • Sven Wengren, rådman 1746, avsked från ämbetet samma år.
  • Marcus Simming, 1747, avsked från ämbetet 1765.
  • Niklas Sandberg, 1748. Död 1753.
  • Lorens Tanggren, 1749, handelsborgmästare 1755. Död 1763.
  • Daniel Eneroth, 1749. Död 1762.
  • Lorens Ekman, 1753. Död 1765.
  • Per Thorsson, 1755. Död 1759.
  • Petter Aurell, 1756. Död 1768.
  • Andreas Damm, 1760. Död 1764.
  • Lars Bratt, 1759. Död 1784.
  • Anders Majgren, 1763. Död 1786.
  • Karl Gustaf Brusewitz, 1764, justitieborgmästare 1782. Död 1800.
  • Karl Habicht, 1765. Död 1791.
  • Wilhelm Swedmark, 1765. Död 1768.
  • Erik Kullman, 1768. Död 1769.
  • Daniel Klint, 1769. Död 1774.
  • Jakob Pettersson, 1770. Död 1810.
  • Christ. Lund, 1771. Död 1794.
  • Krist. Cedergren, 1773—1780.
  • Olof Westman, 1774—1794.
  • Hans Busck, 1776, handels- och pol. borgmästare 1801—1822.
  • Fredrik Johan Kall, 1780—1825.
  • Erik Christoffersson, 1782—1801.
  • Anders Petter Ekebom, 1783—1803.
  • Hans Edvard Pettersson, 1785—1822.
  • Sven Schale, 1786—1794.
  • Karl Lamberg, 1792—1797.
  • Erik G. Fontin, 1794.
  • Nils Hammarberg, 1795—1841.
  • Jakob Swahn, 1795—1801.
  • Johan Scheur, 1797—1806.
  • Anders Kenlock, 1797—1816
  • Johan Minten, 1802—1824.
  • Erik Elias Brusewitz, 1802, magistratssekreterare 1806, just. borgmästare 1810—1846.
  • Michael B. Nolleroth, 1804—1834.
  • Kristofer B. Almroth, 1804—1806.
  • Johan Göran Darin, 1806—1812.
  • Arvid Wallerius, 1808—1828.

[2][3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Samlingar till Göteborgs historia [1] : Kulturhistoriska skildringar, Wilhelm Berg, F. & G. Beijers förlag, Stockholm 1882, s. 116ff

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs Stad, ["Sveriges städer"] huvudred. Albin Roosval; Axel Ramm, Axel L Romdahl, Albert Lilienberg, Sixten Strömbom, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1921, s. 7.
  2. ^ Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden, [1773-1809], Hugo Fröding, Göteborg 1922, s. 150
  3. ^ Berättelser ur Göteborgs Historia under Frihetstiden,[1719-1772] Hugo Fröding, Göteborg 1919, s. 335f