Hugo Fröding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hugo Fröding

Gustaf Hugo Fröding, född 9 september 1842 i Göteborg, död 13 juni 1930 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk militär samt person- och kulturhistoriker, med inriktning på Göteborgs historia.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fröding blev student i Uppsala 1858, tog artilleriofficerexamen 1859, gick ut Högre artilleriläroverket 1863, blev underlöjtnant vid Göta artilleriregemente 27 september 1860, löjtnant där 1863, kapten 1871, major i armén 1885, överstelöjtnant i armén 1892 och avsked 1893. Han var chef för 10:e batteriet 1874-76 och för 8:e batteriet 1876-85, militärattaché vid beskickningen i Berlin 1885-93 samt bevistade 1:a franska armékårens övningar vid Arras 1885.

Hugo Fröding valdes in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1908. År 1923 blev han hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Fröding inledde sitt skrivande genom en rad artiklar i Göteborgs Handels och Sjöfarts tidning, vilka senare sammanfattades i boken Det forna Göteborg (1903). Han var ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.


Familj[redigera | redigera wikitext]

Hugo Fröding var son till grosshandlaren Anders Fröding (1802-1860) och Johanna Augusta, född Bergendahl (1811-1867), dotter till Gustaf Bergendahl (1772-1847) och Sophia Virginia, född Brink (1787-1871). Han gifte sig 20 november 1879 i Klara församling i Stockholm med Anna Catharina (Karin) Emilia (1853-1922), född Malmsten i Stockholm. Hon var dotter till professor Per Henrik Malmsten och Emma Hård af Segerstad. Hugo och Karin Fröding hade dottern, Signe Emilie Augusta, född 1882 i Göteborg.

Släkten Fröding har sitt ursprung från Hugos farfar, grosshandlaren Anders Fröding (1735-1809) som tog sitt namn efter fädernegården Frölunda i Odensåkers socken i Västergötland.

Frödingsgatan i Bagaregården (1918), är uppkallad efter göteborgssläkten Fröding.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Riddare av Svärdsorden 1880; riddare av Kejserliga Ryska S:t Stanislaiorden; kungliga Sachiska Albrektsorden av andra klass; riddare av Kungliga Preussiska Kronorden andra klass; riddare av Österrikiska Leopoldsorden tredje klass; kommendör av Bayerska Militärförtjänstorden; riddare av Kejserliga Ryska S:t Wladimirsorden fjärde klass.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Paulines beundrare: Lustspel i en akt, Svenskt original, omarbetning (1897)
  • Ur en Göteborgssläkts krönika: hopsamlade minnen (1898)
  • Hvem var Dislin? (1899)
  • Till skalden Wadmans lefnadshistoria (1899)
  • Ingman-Manderfelt: en äfventyrare från Gustavianska tiden: en studie (1901)
  • Det forna Göteborg (1903)
  • Biografiska studier (1905)
  • En artilleriöfverste af gamla stammen (1905)
  • Berättelser ur Göteborgs äldsta Historia (1908)
  • Fischerströms resa (1910)
  • Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocitet, handelsförening handelskammare 1661-1911: minnesskrift (1911)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del I (1911)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del II (1912)
  • Göteborgssläkter från 1600-talet (1912-1921)
  • Dramatiska försök, 2 volymer (1914)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden (1915)
  • Dagsländor och slagdängor (1915)
  • William Chalmers' porträtt (1915)
  • Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del III (1916)
  • Ett porträttgravyrens hjälpmedel (1916)
  • Jonas Kjellberg d.ä., Carl Fredrik och Charlotte Sophie Kjellberg född Krook (1917)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden (1922)
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden (1924)
  • Nils Collin: Moderlandets siste representant i "Nya Sverige" (1925)
  • Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (u.å.)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1875-1953, Nils Eriksson, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1985 ISBN 91-85252-34-4
  • Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  • Tjocka släkten
  • Svenska ättartal för år 1892 : afsedda att utgöra tidskrift för Svensk slägtkunskap och slägtforskning samt slägtbok och slägtkalender, Victor Örnberg, Riksarkivet, Stockholm 1892 s. 154ff
  • Kungl. Göta Artilleriregemente II, [Regementets personhistoria 1794-1962 & Det motoriserade regementet 1951-1962], utgiven av Regementets historiekommitté, Göteborg 1962 s. 161f

Noter

  1. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.101
  2. ^ Sveriges statskalender för år 1899, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1898, avsnitt 432, 920

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]