Göteborgskoloristerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Göteborgskoloristerna är en beteckning på ett antal konstnärer, som hade sin hemvist i Västsverige och den svenska västkusten. De flesta av dem var elever på Valands målarskola på 1920-talet med Tor Bjurström som lärare.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Under 1930-talet uppmärksammade kritiker och andra konstintresserade, en grupp målare, som hade ett färglyriskt drag som skilde dem från andra samtida färgdyrkare. Beteckningen Göteborgskoloristerna blev ett vedertaget namn på dessa sedan en bok om dem utkom 1948.

Det gemensamma för dessa konstnärer är det intensiva, sinnliga och ibland lidelsefulla färgspråket parad med en ofta summariskt återgiven form. De var sinsemellan mycket olika och framträdde aldrig i grupp.

Ty att måla är främst att dikta och återge i färg. Spelar inte färgen första rollen kan det visserligen vara konst men inte måleri.
— Ivan Ivarson

Till de mest kända göteborgskoloristerna räknas Åke Göransson, Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg och Inge Schiöler. Förutom dessa fyra brukar även andra konstnärer räknas till göteborgskoloristerna, bland andra Nils Nilsson, Folke Andreasson, David Larsson, Alf Lindberg, Ragnvald Magnusson, Karin Parrow, Olle Pettersson och Waldemar Sjölander.[1][2]

Göteborgskoloristerna är representerade på de stora konstmuseerna i Sverige och utomlands. Konstnärerna är rikt representerad på Göteborgs konstmuseum.

Tor Bjurström efterträddes 1929–1938 som lärare vid Valand av Sigfrid Ullman, som delvis hade andra stilideal, även om båda var tidigare Matisse-elever. Bland annat lade Ullman mycket större vikt på form i sin undervisning, där teckning hade en stor plats. De av Ullmans elever som främst kom att ägna sig åt måleri blir någon gång också kallade göteborgskolorister men hade en mera dämpad färgskala och en större fasthet i teckningen. Två av dessa var Alf Lindberg och Per Lindekrantz.[3]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Föreläsningssalarna på Medicinareberget på Göteborgs universitet är döpta efter ett flertal av Göteborgskoloristerna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Göteborgskoloristerna”. Göteborgs konstmuseum. 18 december 2013. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar/!ut/p/z1/rVNNc5swEP0tOXCstUJ8yL3BtEmwPWAH48a6ZAQRWDUgIhSn019fZTLT70mTFN208_btm7f7EEPXiPX8JBtupOp5a_97Fty4JPc-5h8IXKx3ISRJHq1jugKSYvTpCeAvN7G7sIDzeQDJ8nI736Y5ZJcuYi_ph19eBPGVGxOAi-yF_c8A2B_0Pw9CO8QQq3ozmAPaj1wPWtWydeCo-tF096MQxoGRd63sG64daJQRpdLNeFSt0nI0Qvf8kWOo5C3a8woDphS8IKBBSXzOQ68ug7ASNCwr10MLxJpWlU_WRn1JaIOYFrXQQs_utS0fjBnG9w7YsafZgzzKQdxKPrMzHfhb00GNBl3_jkV7a0z4w5hstYqtMTg63-0C7K5DlL9C9fNkvjclWfA_ZDTNKCSFOy-wF-CNNymZPyXZWxZQYNjQGEc2Zlc-JGE-95M8IVk2pbLlpNt8nbLFv-Ju719-vrtjkQ2t6o348nj6b03t0BVF0VHit6dVnabveEmB-MPp67buupvvhbaJzs6-AWrJt74!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 juli 2016. 
  2. ^ ”Göteborgskoloristerna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/göteborgskoloristerna. Läst 26 juli 2017. 
  3. ^ Tore Ahnoff: Om stödjande benet och annat : Minnesfragment från Sigfrid Ullmans sista Valandsår. I Bergström Irja, red (1991). Valand – från ritskola till konsthögskola. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Sid. 115. Libris 7637633. ISBN 91-7360-187-X 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgskoloristerna. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1948. Libris 8214294 
  • Ryndel, Nils (1984). Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Åke Göransson, Inge Schiöler: fyra färglyriker från västkusten. Böcker om konst (Signum), 99-0345976-9 ; 8. Lund: Signum. Libris 7747997. ISBN 91-85330-63-9 
  • Werner, Jeff (1997). Nils Nilsson. Göteborg: Konstvetenskapliga institutionen, Univ. [distributör]. Libris 7445983. ISBN 91-628-2701-4 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]