Gabbro
Gabbro är en grovkornig, basisk djupbergart. Den består i huvudsak av kalciumrik plagioklas och pyroxen. Gabbro har en hög halt (20 till 65%) mörka mineral såsom pyroxen, hornblände och olivin. Om andelen mörka mineral överstiger 65 procent övergår gabbro till peridotit. Gabbro bildas på stora djup i jordskorpan av en basisk magma. Om samma typ av magma stelnar närmare ytan bildas istället diabas och om den stelnar vid ytan bildas basalt.
Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. Den är dock en viktigare beståndsdel i den oceaniska jordskorpan där gabbro utgör en viktig del i så kallade ofiolitkomplex.
I Sverige hittar man gabbro bland annat i Uppland, där Rådmansö kan nämnas, och i Bohuslän, där Brattön och Älgön består av gabbro.
Ekonomisk geologi
Gabbro är en ekonomiskt viktig bergart som ofta innehåller brytningsvärda mineral, exempelvis kromit, nickel och kobolt. Gabbro används också flitigt som byggnadssten.
Densitet
Gabbro har typiskt densitet mellan 2,7 och 3,3 ton/m3. Detta är högre än för de flesta i Sverige vanligt förekommande bergarter. Den höga densiteten gör att gabbro är en särskilt lönsam bergart att förädla till ballast, då försäljningspriset sätts per ton.
Referenser
- Jorden - ett illustrerat uppslagsverk. James Luhr. Globe förlaget. ISBN 91-7166-020-8.
- Svenskt naturlexikon. Anfang förlag, Stockholm. ISBN 91-7030-234-0.
Wikimedia Commons har media som rör Gabbro.
