Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna)
| Gabriel Kristiernsson Oxenstierna | |
| Född | 1500 |
|---|---|
| Död | 3 april 1585 |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Maka | Beata Eriksdotter Trolle |
| Barn | Bengt Gabrielsson Oxenstierna (d.ä.) Kerstin Gabrielsdotter Anna Gabrielsdotter (f. 1539)[1] Krister Gabrielsson Oxenstierna (f. 1545) Erik Gabrielsson Oxenstierna (f. 1546) Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (f. 1551)[1] |
| Föräldrar | Kristiern Bengtsson[1] Anna Sested[1] |
| Redigera Wikidata | |
Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna) (även Cristersson), född cirka 1500, död den 3 april 1585 på Steninge slott, var ett svenskt riksråd omkring 1540 och som utnämndes till friherre 1561. Han var efter Stockholms blodbad den ende kvarlevande av sin ätt.
Gabriel Kristiernsson blev riksråd 1544 och anlitades av Gustav Vasa i olika förvaltningsärenden. 1561 blev han friherre vid Erik XIV:s kröning. Han deltog i Erik XIV:s delegation till Hessen 1563 beträffande ett frieri. Han fängslades emellertid i Danmark och återkom först 1567, och har skrivit en berättelse om sina upplevelser i fångenskapen.[2]
Gabriel Kristiernsson blev amiral för flottan 1568 och ståthållare i Estland. Han lämnade posten i Estland efter ett myteri 1570. Han var då gift med Beata Trolle och familjen bebodde ett slott i Reval. Alla i familjen tillfångatogs under ett blodigt och grymt upplopp, men efter en tid i fångenskap lyckades de lura vaktmanskapet att dricka sig redlösa och de flydde under dramatiska former. De återvände till Sverige och slog sig ner i Mörby. Där lät Gabriel Kristiernsson bygga ut ett äldre stenhus till Mörby slott, som lär ha varit det största slottet i Uppland. Mörby blev hans och ätten Oxenstiernas huvudsäte, men han ägde även andra gods, som till exempel Fiholms slott i Södermanland, vilket han fått i förläning av Erik XIV. Året före sin död bjöd han och hustrun Beata in hela sin stora släkt till en julfest i Mörby slott och alla, både stora och små, dansade med i den så kallade Mörbyleken.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1076
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk historia, av Alf Henrikson, utg av Bonniers 1963