Trolle

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adelsätten Trolle
Trolleättens vapen
Ursprungsvensk uradel (medeltida adelsätt) från Småland
UpphöjdFriherrlig 1816-02-27 enligt 37 § R.F., introd. 1817.
Stamfarriddaren Birger Knutsson, kallad Birghe Trulle
SätesgårdBergkvara
AdladSvensk uradel
Utgrenad iRiddaren Joachim Trolle (död 1546), bosatte sig i Danmark och blev stamfar för en dansk släktgren Trolle vilken dog ut i Danmark 1787, men introducerades i Sverige efter att den svenska grenen dött ut 1568. Denna svenska gren utgrenade 1816 i friherrliga ätten Trolle
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1689
GradAdlig ätt nr 36
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradUradel
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1787
Friherrliga ätten Trolle
UrsprungAdelsätten Trolle
Upphöjd1816
StamfarNils Trolle (1777–1827) upphöjdes till friherre 1816
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1817
GradFriherrlig ätt nr 360

Trolle är ett namn, som burits eller ingått i namn som burits av flera släkter. En adelsätt från Småland för ett huvudlöst troll i sitt vapen och kan följas tillbaka till 1300-talet. Ätten af Trolle adlades 1758 med ett liknande vapen och med anspråk på gemensam härstamning. En ofrälse släkt Trolle är vidare känd sedan 1500-talet. Släkter med namnen Trolle-Bonde, Trolle-Löwen och Trolle-Wachtmeister samt Trolle-Lindgren härstammar på mödernet från adelsätterna Trolle respektive af Trolle.


Historik – adelsätten Trolle[redigera | redigera wikitext]

Stamfader var riddaren Birger Knutsson, kallad Birghe Trulle (död tidigast 1367).

Gunnar Trolle fick frälsebrev år 1407 av kung Erik av Pommern. Frälsebrevet, som är ett av de äldsta i Sverige, förvaras på Riksarkivet i Stockholm.[1]

Konung Erik utfärdar frälsebref för sin tjänare Gunnar Trolle.
– DF 1250

Birger Knutssons son väpnaren Birger Birgersson (Trolle) den äldre (död tidigast 1440) på Bo (nu Trollebo) i Lemnhults socken i Njudung, gifte sig år 1400 med Ingeborg Arvidsdotter, dotter till väpnaren och häradshövdingen Arvid Bengtsson (lejonansikte). Hon var tidigare gift med Karl Magnusson (stjärna) av Bergkvaraätten och ärvde godset Bergkvara av honom vid hans död.

De blev föräldrar till riksrådet Birger Trolle (död 1471) på Bergkvara slott i Bergunda socken i Småland, som var far till Arvid Birgersson. Dennes son Erik Arvidsson blev far till Gustav Trolle.

Eriks halvbror, riddaren Joachim Trolle (död 1546), bosatte sig i Danmark och förvärvade egendomar i Skåne, samt blev stamfar för en dansk släktgren Trolle genom sin son, som var farfar till danska riksrådet och ståthållaren i Norge Niels Trolle (1599–1667). Släkten räknas därför också som dansk uradel.

Den svenska grenen dog egentligen ut 1568 med Erik Trolles brors riksrådet Ture Arvidsson Trolles son underamiralen Arvid Turesson Trolle (död 1568) på Bergkvara.

Men Niels Trolles son ryttmästaren Arvid Nielsson Trolle (1653–98) på Näs (nu Trollenäs) i Skåne introducerades 1689 på svenska Riddarhuset, varifrån samtliga nu levande medlemmar av släkten Trolle härstammar. Den danska släktgrenen dog ut i Danmark 1787 med hans sonsons sonson.

Kammarherren Nils Trolle (1777–1827) erhöll 1816 friherrlig värdighet för sig och sina efterkommande enligt 37 § i 1809 års regeringsform.[2][3]

Andra släkter med Trolle i namnet[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Trolles dispositioner[redigera | redigera wikitext]

Flera kända släkter eller släktgrenar har Trolle som en del av namnet. Tre av dessa har sitt ursprung i de fideikommiss Fredrik Trolle (1693–1770) skapade för sina döttrar och deras efterkommande. De omfattade egendomar, vars namn ändrades så att "Trolle" blev en del av namnet, och där innehavaren, som måste vara adlig, skulle lägga "Trolle" till sitt tidigare namn. [3][4]

För dottern Fredrika Vivika (1721–1806), skapades 1755 Trolleholms fideikommiss, tidigare kallat Eriksholm i nuvarande Svalövs kommun. Hon var gift med greve Gustaf Bonde i dennes andra äktenskap. Deras ättlingar har därför haft namnet Trolle-Bonde.

Den andra dottern Sofia Elisabet Aurora (1722–1757) var gift med mösspolitikern friherre Fabian Löwen (1699–1773). För deras son Axel Vilhelm Löwen (1745–1782) avsattes ett belopp för inköp av en lämplig fideikommissegendom. Detta blev först realiserat 1800, då den senares son Axel Fabian Löwen (1775–1829) köpte Ludgonäs i nuvarande Nyköpings kommun och gav den namnet Trollesund. Innehavare av detta fideikommiss har från 1809 burit namnet Trolle-Löven.

Till dottern Hilda Birgitta (1727–1808) och hennes man Carl Wachtmeister (1720–1792) skapades Trollebergs fideikommiss i nuvarande Lunds och Staffanstorps kommuner. Denna egendom hade tidigare namnet Värpinge, och innehavarna av fideikommisset antog nu namnet Trolle-Wachtmeister. Deras sonson Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister, vars mor ärvt Ljungby slott i nuvarande Kristianstads kommun, fick 1830 överfört de Trollebergs fideikommissrättigheter dit, och detta slott har därefter haft namnet Trolle-Ljungby.

Fredrik Trolle skapade även ett fideikommiss av det av honom själv bebodda Näs i nuvarande Eslövs kommun. Det fick därvid namnet Trollenäs. Med förbigångelse av sonen Arvid Trolle (1724–1797) var det avsett för sonsonen Fredrik Trolle (1756–1775) och dennes arvingar.

Adelsätten af Trolle[redigera | redigera wikitext]

Denna släkt, som fick namnet af Trolle vid adlandet 1758, uppgavs härstamma från en dansk gren av släkten Trolle och har fått ett vapen som är snarligt den svenska Trolle-släktens. Släktskapen och den danska härstamningen är emellertid osäker.[5]

Släkten med namnet Trolle-Lindgren härstammar från stadsveterinären Emil Otto Lindgren (1868–1932) och hans hustru Christina Alice Charlotta af Trolle,, som var dotter till författaren Henrik af Trolle.[6]

Ofrälse släkt[redigera | redigera wikitext]

En släkt med efternamnet Trolle härstammar från Gunnar Israelis Trolle, (1589–1655), kyrkoherde i Bottnaryds pastorat, idag i Jönköpings kommun.[7]

Personer med efternamnet Trolle alfabetiskt ordnade[redigera | redigera wikitext]

Personer i adelsätten Trolle kronologiskt ordnade[redigera | redigera wikitext]

Det finns 154 personer i Sverige som heter Trolle[8], och namnet bärs inte endast av den adliga släkten eller befryndade. Trolle är även ett förnamn.[9]

Byggnader och platser med anknytning till släkten[redigera | redigera wikitext]

Borgruinen i Bergkvara i Småland

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ DF 1259
  2. ^ Trolle (friherrlig) i i Riddarhusets ätte- och vapendatabas.
  3. ^ [a b] Trolle nr 360 på Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–1036.
  4. ^ Trolle i i Riddarhusets ätte- och vapendatabas.
  5. ^ af Trolle i Riddarhusets ätte- och vapendatabas.
  6. ^ af Trolle nr 2105 på Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–1036.
  7. ^ Trolle från Östergötland i Adelsvapen-Wiki. Släktforskning av Mattias Loman.
  8. ^ ”Namndatabasen - www.scb.se”. Statistiska Centralbyrån. 3 januari 2010. Arkiverad från originalet den 25 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110225080129/http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432. Läst 3 januari 2010. ”Det finns 154 personer som har efternamnet Trolle” 
  9. ^ ”Namndatabasen - www.scb.se”. Statistiska Centralbyrån. 3 januari 2010. Arkiverad från originalet den 25 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110225080129/http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432. Läst 3 januari 2010. ”Det finns 11 kvinnor som har förnamnet Trolle. Av dessa har 0 namnet Trolle som tilltalsnamn. Det finns 123 män som har förnamnet Trolle. Av dessa har 39 namnet Trolle som tilltalsnamn.”