Hessen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Land Hessen
FlaggaVapen
Land Hessens flagga.Land Hessens vapen.
Karta
Tyskland med Land Hessen markerat.
Land Hessen på kartan över Tyskland.
Snabbfakta
HuvudstadWiesbaden
Yta21 114,94 km² (7:e)
Folkmängd6 074 000 (2014)
Befolkningstäthet288 invånare/km²
Statsskickdemokratisk och
parlamentarisk republik
Offentliga skulder relativt6 075 €/invånare  (2010)
Offentliga skulder totalt37,1 miljarder €  (2010)
ISO 3166-2DE-HE
Webbplatswww.hessen.de
Politik
MinisterpresidentVolker Bouffier (CDU)
Styrande partierCDU, Allians 90/De gröna
Mandatfördelning i
Lantdagen (118 ledamöter)
CDU 47
SPD 37
Bündnis 90/Die Grünen 13
Die Linke 6
FDP 6
Fraktionslös 1
Senaste val22 september 2013
Nästa valnovember höst 2018
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet5

Hessen är ett förbundsland i Tyskland och har cirka 6,1 miljoner invånare (2014). Huvudstad är Wiesbaden.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hessen är beläget i mitten av västra delen av Förbundsrepubliken och gränsar till Bayern, Baden-Württemberg, Rheinland-Pfalz, Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Thüringen. Hessen täcks av de medelhöga bergsområdena (Taunus, Westerwald, Rhön, Odenwald, Spessart, Knüllgebirge, Vogelsberg). I dalarna finns floderna Rhen, Main, Fulda, Neckar, Lahn och Eder. Mains dal mynnar i ett slättland (Rhen-Main-området), där de flesta människor i Hessen bor.

Flagga och vapen[redigera | redigera wikitext]

Hessens delstatsflagga.

Förbundslandets flagga och vapen kan spåras tillbaka det forna Lantgrevskapet Hessens flagga och vapen.

Förbundslandets civilflagga, som antogs officiellt den 31 december 1949, är i stort sett med Kurhessens röd-vita flagga. Vapnet, som består av stegrat röd-vit-randigt lejon med en hertigkrona, går tillbaka till storhertigen av Hessens vapen och är i sin nuvarande form stort sett identiskt med Folkstaten Hessens gamla vapen. Den delstatliga flaggan, som används av förbundslandets myndigheter, är en kombination av landsflaggan och landsvapnet.

Eftersom Thüringen en gång var en del av Lantgrevskapet Hessen företer de förbundsländernas flagga och vapen stora likheter med varandra.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över den preussiska provinsen Hessen-Nassau, Storhertigdömet Hessen och Waldeck-Pyrmont, ur vars territorier det nuvarande förbundslandet Hessen bildades 1949.

Hessen syftade ursprungligen liksom Sachsen ursprungligen på helt andra områden än det som idag benämns med samma namn. Ursprungligen var Hessen det land kring floderna Fulda, Nieder och Eder, som beboddes av rester av chatternas gamla stammar. Det kristnades framför allt av Bonifatius, och benediktinklostret i Fulda blev ett kulturcentrum.[2]

Olika grevedynastier kom att regera i landet och lantgrevskapet Hessen uppstod sent. Det blev 1292 riksfurstendöme och utvidgades under de följande åren genom krigs- allians- och äktenskapspolitik. Första gången delat 1460, förenades det åter 1500 men delades åter vid Filip den ädelmodiges död 1567 mellan hans fyra söner i Hessen-Kassel, Hessen-Darmstadt, Hessen-Marburg och Hessen-Rheinfels. Sedan grenarna Hessen-Rheinfels dött ut 1583 och Hessen-Marburg dött ut 1604 återförenades dessa med Hessen-Darmstadt.[2]

Hessen-Kassel kom 1866 att införlivas i Preussen som provinsen Hessen-Nassau. Hessen-Darmstadt kom 1867 att inträda i Nordtyska förbundet, och var som Storhertigdömet Hessen 1871-1918 en del av Kejsardömet Tyskland.[2]

1945 slog den amerikanska ockupationsmakten samman flera områden till det som 1949 kom att bli dagens förbundsland.[3] Dessa områden var:

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Hessen är i dag indelad i tre Regierungsbezirke (förvaltningsdistrikt) och 21 Kreise (distrikt) samt 5 kreisfreie städer (bokstäver på nummerplåten i parentes):

Map of Hesse with districts (with numbers).svg

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningsdistrikt

Darmstadt

Förvaltningsdistrikt

Gießen

Förvaltningsdistrikt

Kassel

  1. Bergstraße (HP)
  2. Darmstadt-Dieburg (DA)
  3. Groß-Gerau (GG)
  4. Hochtaunuskreis (HG)
  5. Main-Kinzig-Kreis (HU/MKK)
  6. Main-Taunus-Kreis (MTK)
  7. Odenwaldkreis (ERB)
  8. Offenbach (OF)
  9. Rheingau-Taunus-Kreis (RÜD)
  10. Wetteraukreis (FB)
  1. Gießen (GI)
  2. Lahn-Dill-Kreis (LDK)
  3. Limburg-Weilburg (LM)
  4. Marburg-Biedenkopf (MR)
  5. Vogelsbergkreis (VB)
  1. Fulda (FD)
  2. Hersfeld-Rotenburg (HEF)
  3. Kassel (KS)
  4. Schwalm-Eder-Kreis (HR)
  5. Werra-Meißner-Kreis (ESW)
  6. Waldeck-Frankenberg (KB)

Distriktfria städer[redigera | redigera wikitext]

Andra viktiga städer och kommuner[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ William Crampton, The World of Flags (London: Studio Editions, 1992), ss. 44-46.
  2. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932, band 12, sid 1200-03
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  • Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på eng). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569