Gatunamn

Från Wikipedia
Gatuskylt i Riksby koloniträdgårdsområde, Bromma.

Ett gatunamn, ett vägnamn eller en odonym är ett namn som ges till en viss gata eller väg för att identifiera den. Förr i tiden uppstod gatunamn ofta spontant, medan man numera tar officiella beslut om namnen, för att det inte skall uppstå missförstånd och oklarheter kring vilken gata som är vilken.

Gatunamnsskyltar

Allmänt

Gatunamnsskyltar finns på husväggar eller som fristående skyltar på stolpar, oftast placerade vid vägkorsningar. Skyltarnas utformning och innehåll varierar, och ofta är det staden eller kommunen som beslutar om gatunamnsskyltarna.[1] Utöver namnet på gatan förekommer ibland husnummer för det aktuella gatuavsnittet och kvarters- eller stadsdelsnamn på skyltarna. På många håll i världen har gatorna mer än ett namn, eftersom området kan vara flerspråkigt, och då finns också flera namn på skyltarna.

Exempel

På många håll i världen har gator mer än ett namn, eftersom området kan vara flerspråkigt. Smith Street/La Rue des ForgesGuernsey har både ett engelskt och ett franskt namn, som båda hänvisar till de smedjor som tidigare fanns vid gatan.
Gatunamnsskylt för Abbey Road i London upplyser om mer än bara gatunamnet. NW8 anger i vilken del av Storlondon skylten finns och City of Westminster är stadsdelens namn.
På landsbygden kombinerar man gärna gatuskylten med skyltar till andra samhällsinrättningar, som här i Grangärde i Dalarna.

Sverige

Gatuskylt i Uppsala.

I Stockholms kommun är gatunamnsskyltar enhetliga; vita med svart text, gatunamnet står överst och under en horisontell linje finns husnummer med stor text och kvartersnamnet med lite mindre text. Stavningen sker alltid med stora begynnelsebokstäver om gatunamnet består av flera ord. På liknande sätt stavas kvartersnamnet med undantag för förkortningen av ordet "kvarter", det stavas med liten begynnelsebokstav och skrivs kv., till exempel kv. Ugglan Större. I Huddinge kommun har gatunamnsskyltar utformats liknande Stockholms, dock saknas kvartersangivelse. I Visby innanför ringmuren är gatunamnsskyltarna vita med svart text i frakturstil för att harmoniera med bebyggelsen. Uppsala har kvar den klassiska utformningen av gatuskyltar; vit text på blå grund. Skylten är oftast emaljerad och anger även kvartersnamnet.

Andra länder

Tyskland

En vanlig skylt i tyska städer under Nazitiden.

I Berlin är gatunamnsskyltar enhetlig vita med svart text. Det finns dock en liten skillnad i bokstävernas typsnitt mellan de gamla öst- och västdelarna av Berlin. Har gatan fått sitt namn efter en känd person anges ofta en kort personbeskrivning på en tilläggsskylt. Till exempel Malschweg: "Adolf Malsch" Spandauer Stadtkämmerer † 1895".

Många tyska städer har gatunamnsskyltar med vit text på blå bakgrund, som bland annat i Hamburg, München, Frankfurt och Kassel. I slutet av 1800-talet när flera tyska städer växte rasant fick nya stadsdelar teman på gatunamnen. T.ex. i Schöneberg i Berlin skapades Bayerischer Viertel med gatunamn efter bayerska orter.

Under nazitiden döptes många gator om efter ledande nazister, till exempel Adolf-Hitler-Strasse eller Adolf-Hitler-Platz (med och utan bindestreck). Skyltarna togs ner efter krigsslutet 1945 och ersattes med det tidigare gatunamnet. I Östtyskland döptes många gator om efter ledande socialister, bland annat Stalinallee som senare blev Karl-Marx-Allee. Efter 1989 har flera gator i det tidigare DDR återfått sina ursprungliga namn.

Från omkring 1970 har många namn fått efter motståndare till nazismen och personer som föll offer för naziregimen. Till exempel Scheidemannstrasse och Tucholskystrasse.

Gatuskyltar i urval

Se även

Fotnoter

Externa länkar

Svenska gatunamn Personlig sajt om och med en del svenska gatunamn, med betoning på personerna som många gator är namngivna efter.