Gent

Gent
Gent
Stadskommun
Centrala Gent
Gents flagga Gents vapen
Land	Belgien
Federal region	Flandern
Provins	Östflandern
Arrondissement	Arrondissement Gent
Koordinater	51°3′13″N 3°43′31″Ö
Centralort	Gent
Area	157,77 km² (2021)
Folkmängd	272 657 (2025)
Befolkningstäthet	1 728 invånare/km²
Politik
- Borgmästare	Mathias De Clercq (2018–)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	9000, 9050, 9032, 9030, 9031, 9040, 9041, 9051, 9052, 9042, 9110, 9219 och 9002
Riktnummer	09
Kommunkod	44021
Geonames	2797657
Stadens läge i provinsen Östflandern. Stadens läge i provinsen Östflandern.
Provinsens läge i Belgien Provinsens läge i Belgien
Wikimedia Commons: Ghent
Webbplats: https://stad.gent/
Redigera Wikidata

Kanalen i Gent. Utsikt på Gras- och Korenlei

Gent (franska: Gand, engelska: Ghent) är en stad och kommun i Flandern i Belgien. Staden har 272 657 invånare (år 2025), som gör Gent till Belgiens tredje största agglomeration. Gent ligger i provinsen Östflandern och har nederländskan som huvudspråk.

I det gamla grevskapet Flandern var Gent huvudstaden. Från 1300- till 1500-talet upplevde staden en period av både ekonomisk och kulturell blomstring och från den här glansperioden har Gent bevarat ett rikt arkitektoniskt arv som pryder stadens centrum. De tre ikoniska centrala torn (Drie torens) är relikter från den här glansperioden och har givit staden tillnamnet 'medeltida Manhattan'.

Utsikt på centrala Gent.

Dessutom präglas staden idag av ett rikt kulturliv (teater, opera, museer), en årlig festival med populära föreställningar (Gentse Feesten) som varje år lockar nära två miljoner besökare, samt en internationell filmfestival, vilket gör staden till ett turistcentrum i särklass.

Idag är Gent den mest folkrika studentstaden i Belgien med ett universitet, många högskolor och lärosäten, och har blivit ett ledande centrum inom många områden, däribland bioteknik. Gents hamn, som ligger långt inåt landet, är landets tredje största hamn sett till tonnage och har gjort det möjligt för staden att diversifiera sin industri, som fram till nyligen dominerades av den traditionella textilindustrin.

Dialekten man talar i Gent kallas för Gents och den avviker ganska mycket från andra östflamländska dialekterna.

Historik

Redan under romartiden befolkades området kring sammanflödet av floderna Leie och Schelde av galler. Eftersom marken var mycket sank spelade området en blygsam roll i Nordvästeuropa fram till början av 600-talet. Det var först i och med grundandet av de två klostren, Sint-Pieters och Sint-Baafs, som en faktisk stadskärna började växa fram. Klostren fungerade som regionens religiösa centrum, och vid Sint-Baafs uppstod en hamn (Portus Ganda) som lade grunden för ekonomiskt liv.

Friden i klostren blev dock kortvarig. Mellan 851 och 853 plundrades båda klostren av vikingar, som även etablerade ett läger vid Schelde. När vikingarna till slut drog sig tillbaka försköts den ekonomiska aktiviteten från Sint-Baafs (Portus Ganda) till en ny kärna något längre västerut. För att skydda sig mot framtida angrepp lät den flamländska greven i slutet av 800-talet uppföra en befästning där borgen Gravensteen ligger idag. Under 900-talet växte dessa två kärnor samman och bildade ett nytt handelscentrum längs Leies stränder. Detta område med Graslei, Korenlei och Groentemarkt, anses än idag vara stadens absoluta hjärta.

Borgen Gravensteen i Gent

I slutet av 1100-talet tilldelades Gent sina första privilegier av grevarna av Flandern. Under de följande århundradena växte staden fram som centrum för ett blomstrande textilindustri, vilket lade grunden för ett allt större självständighet. Tillsammans med Brygge utvecklades Gent till en av Europas absolut viktigaste medeltida metropoler.

Grevskapet Flandern, där Gent ligger, tillhörde under medeltiden det franska kungariket. Detta förändrades den 19 juni 1369, då grevskapet genom äktenskap mellan Margareta III av Flandern och Filip den djärve (Filip II av Burgund) blev en del av det burgundiska riket. När Maria av Burgund giftes sig med Maximilian I år 1477 övergick Flandern till att bli en del av det tysk-romerska riket. Gent och Flandern förblev en del av detta rike fram till slutet av 1700-talet - först under den spanska grenen av huset Habsburg, och senare som en del av de österrikiska Nederländerna.

Gent har ryktet om sig att vara en rebellisk stad, ett rykte med rötter som sträcker sig tillbaka till medeltiden då staden vid upprepande tillfällen reste sig mot dåtidens makthavare. Under ett av stadens mest betydelsefulla uppror (1337 - 1349) ledde Jakob van Artevelde, stadens främste ledare, motståndet mot den franska kungen. Orsaken var att den franska kungen hade förbjudit engelsk ullexport till Flandern, ett embargo som slog hårt mot staden. Som en symbolisk krigsförklaring mot det franska styret lät van Artevelde kröna den engelska kungen till kung av Frankrike på Vrijdagsmarkt. Idag står van Artevelde som staty på just den här platsen, blickande ut över torget där den historiska kröningen ägde rum.

1540 revolterade Gent mot Karl V. Karl V, som var tysk-romersk kejsare, kungen av Spanien, Ärkehertig av Österrike och Hertig av Burgund (Lord över Nederländerna), föddes 1500 i Prinsenhof i Gent, men har ett dåligt rykte i hans födelsestad. Efter att staden revolterade mot kejsaren på grund av nytt utdömda saltskatter, tvingade Karl V framstående revoltanter gå barfota genom staden med en stropp runt halsen. Den här historiska förnedringen firas varje år under Gentse Feesten, stadens årliga festival. I en ceremoni återskapas då den historiska händelsen. Dessutom togs stormklockan Klokke Roeland ner, som i åratal hade skyddat staden mot annalkande trupper och som var symbol till stadens självständighet och Karl V lät riva Sint-Baafskyrkan och lät bygga en tvångsborg (Spaans kasteel) på exakt samma plats.

Karl V straffar Gentbor efter upproret 1540.

Under det Nederländska frihetskriget spelade Gent en avgörande roll som ett kalvinistiskt fäste och blev en självständig republik mellan 1577 och 1584. Efer 1584 avtog dock stadens makt drastiskt. Gent förmådde inte stå emot de spanska kejserliga trupperna, vilket innebär att staden aldrig lyckades ansluta sig till de norra nederländska provinserna. Till följd av den katolska repressionen i de södra Nederländerna valde en stor del av befolkningen - främst välstälda protestanter - att utvandra till den nybildade Republiken Förenade Nederländerna, vilket dränerade Gent på både kapital och intellektuel expertis. Detta bidrog till att det ekonomiska tyngdpunkten i Nederländerna förflyttades norrut till Holland. Medan Hollands guldålder blomstrade och skapade oöverträffad välfärd i norr, gick Gent och andra städer i de erövrade Spanska Nederländerna (såsom Antwerpen, Brygge, Bryssel, Leuven, osv.) en mindre lovande framtid till mötes.

Det var först under den första industriella revolutionen (kring år 1800) som Gent upplevde en ny blomstring. Lieven Bauwens, Belgiens mest ryktbara industrispion, smugglade med sig Spinning Jenny från England och öppnade fabriker i Gents stadskärna. Detta gjorde Gent till den första industristaden på det europeiska fastlandet. Efter Napoleonkrigen förenades Gent och de södra Nederländerna med Konungariket Nederländerna. Gent trivdes mycket under de nederländska regimen: Staden fick ett eget universitet, Gent-Terneuzekanalen anlades och industrin expanderades kraftigt tack vare exporten till de nederländska kolonierna. Den lokala borgarklassen trivdes under nederländskt styre och i skillnad från städer som Liège, Namur och Bryssel stöddes det Belgiska upproret (1830) inte i det orangistiska Gent.

Affisch till världsutställningen i Gent 1913.

1913 organiserades världsutställningen i Gent. I stället för att bygga nytt, valde staden att prunka med sin medeltida innerstad: Gamla medeltida byggnader restaurerades, andra byggnader som stationen Gent-Sint Pieters och Mikaelsbron byggdes i nygotisk stil.

Sevärdheter

Bland stadens sevärdheter märks borgen Gravensteen, där grevarna av Flandern residerat, byggd 1180, och ett stycke därifrån det yngre furstliga slottet Geeraard Duivelsteen. Bland äldre profanbyggnader märks Stapelhuis, en senromansk byggnad från 1200-talet, samt det vackra gotiska Schippershuis. Av det hus där Karl V föddes, finns bara portalen bevarad. Vid det gotiska stadshuset finns det 118 meter höga vårdtornet Beffroi (Belfort) från 1300-talet, och bredvid ligger klädeshallarna. Bland kyrkobyggnaderna märks särskilt den gotiska katedralen Sint-Baafs, i vilken man kan beskåda Gentaltaret, utfört 1420-1432 av Jan van Eyck. Andra medeltidskyrkor i staden är Nikolauskyrkan och Mikaelskyrkan. I Gent finns även lämningar av flera kloster samt två beginhus. I den före detta karmelitkyrkan finns stadens arkeologiska museum. Gent har även ett konstmuseum och ett konstindustrimuseum. I Gent finns också ett universitet, grundat 1816.

Näringsliv och infrastruktur

Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar har tillverkning i Gent sedan 1960-talet. Personbilstillverkningen är Volvos största fabrik tillsammans med Torslandaverken.

År 2015 tillverkade Volvo PV:s fabrik Volvo Car Gent här bland annat:

• Volvo S60
• Volvo V60
• Volvo XC40
• Volvo C40

Stadens huvudjärnvägsstation, Gent-Sint-Pieters är en av Belgiens mest trafikerade och även om Gent ligger i inlandet så har staden en hamn, som står i direkt förbindelse med Nordsjön via Gent-Terneuzenkanalen. Det finns en väl utbyggd spårvagnstrafik och lokaltrafiken är generellt sett billig. Det finns tre spårvagnslinjer i staden, linje 1, linje 2 och linje 4. Eftersom det är en universitetsstad är antalet cyklister ganska stort.

Sport

Volleybollklubbarna Caruur Volley Gent och VDK Gent Dames kommer från staden.

Se även

• KAA Gent, en belgisk fotbollsklubb

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gent.
  Bilder & media
• Foton från Gent
• Fler bilder från Gent