George Campbell, 8:e hertig av Argyll

Från Wikipedia
George Campbell, 8:e hertig av Argyll
Född30 april 1823[1][2][3]
Ardencaple slott ​eller ​Argyll and Bute
Död24 april 1900[1][2][3] (76 år)
Inveraray Castle, Storbritannien
BegravdSt Munn's Parish Church
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningNationalekonom, politiker, författare[4]
Befattning
Storbritanniens Indienminister
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Brittiska överhuset
Lordsigillbevarare (1853–1855)
Storbritanniens generalpostmästare (1855–1858)
Lordsigillbevarare (1859–1866)
Ordförande för Geological Society of London (1872–1874)[5]
Lordsigillbevarare (1880–1881)
ArbetsgivareSaint Andrews-universitetet
Politiskt parti
Liberal Party
MakaElizabeth Campbell, hertiginna av Argyll
(g. 1844–)[6][7]
Amelia Maria Claughton
(g. 1881–)[6][7]
Ina Erskine McNeill
(g. 1895–)[7]
BarnElisabeth Campbell[8]
John Campbell, 9:e hertig av Argyll (f. 1845)[6]
Archibald Campbell (f. 1846)
Lord Walter Campbell (f. 1848)
Edith Campbell (f. 1849)[8]
Lord George Campbell (f. 1850)[8]
Lord Colin Campbell (f. 1853)
Victoria Campbell (f. 1854)[8]
Evelyn Campbell (f. 1855)[8]
Frances Balfour (f. 1858)[6]
Mary Campbell (f. 1859)[8][6]
Lady Constance Harriett Campbell (f. 1864)[8]
FöräldrarJohn Campbell, 7th Duke of Argyll
Joan Glassel[8]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1851)
Riddare av Strumpebandsorden (1884)
Riddarkompanion av Tistelorden
Redigera Wikidata

George John Douglas Campbell, 8:e hertig av Argyll, född den 30 april 1823Ardencaple Castle i Dunbartonshire, död den 24 april 1900Inveraray Castle i Argyll, var en brittisk statsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han riktade vid unga år (då ännu markis av Lorne) uppmärksamheten på sig genom kyrkopolitiskt författarskap under den skotska kyrkostriden på 1840-talet, varvid han förgäves sökte avvärja en schism. I överhuset, där han efter faderns död 1847 tog säte, blev han snart en av de ledande männen på den liberala sidan, tillhörde som lordsigillbevarare lord Aberdeens koalitionsministär 1853-1855, var 1855-1858 generalpostmästare under Palmerston samt ånyo sigillbevarare 1859-1860 och 1860-1866 under Palmerston och Russell.

En viktigare befattning, som minister för Indien, innehade Campbell i Gladstones första ministär 1868-1874; den oförsiktiga afghanska politik, han därunder mot indiska regeringens råd fullföljde, anses indirekt ha bidragit till utbrottet av det andra afghanska kriget. Campbell inträdde som sigillbevarare även i Gladstones andra kabinett 1880, men avgick redan följande år till följd av missnöje med sin chefs irländska jordlagstiftningspolitik. Från början motsatte han sig bestämt Gladstones home-rule-planer och intog under sina sista år en obunden ställning utanför partierna.

Campbell var en god talare och sysslade rätt mycket med skriftställeri, dels i politiska frågor, dels rörande evolutionsteorins av honom starkt hävdade förenlighet med en kristen världsuppfattning. Bland hans skrifter märks: Essay on the ecclesiastical history of Scotland (1848), India under Dalhousie and Canning (1865), The reign of law (samma år), Primeval man (1869), The eastern question (2 band, 1879), The unity of nature (1884) och What is science? (1898) samt en mängd tidskriftsuppsatser. Han änka utgav hans Autobiography and memoirs (2 band, 1906).

Hans skriftställarverksamhet kännetecknas av större smidighet än djup, och det stora anseende han åtnjöt ägnades mer åt honom som finbildad magnat än som politiker eller vetenskapsman.

År 1892 lade Campbell, vars son 1871 trätt i släktskapsförbindelse med den kungliga familjen, en engelsk hertigtitel till den fäderneärvda skotska.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1:o 1844 med Lady Elizabeth Georgiana Sutherland-Leveson-Gower (1824-1878), dotter till George Granville, 2:e hertig av Sutherland. Gift 2:o 1881 med Amelia Maria Claughton (1843-1894). Han gifte sig 3:e gången 1895 med Ina Erskine McNeill (död 1925).

Barn, bland andra:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, George Campbell, 8th Duke of Argyll, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, George John Douglas Campbell, 8th Duke of Argyll, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] International Music Score Library Project, George Douglas Campbell, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Past Presidents, Geological Society of London, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]