Gerda Sprinchorn

Från Wikipedia
Version från den 22 december 2017 kl. 00.53 av Janee (Diskussion | Bidrag) (utökar lite från Svenskt konstnärslexikon)
Medaljong på Charlotte Wahlströms gravvård.

Gertrud (Gerda) Linnéa Sprinchorn, född 29 april 1871 i Listelberga, Skerike församling, Västmanlands län, död 21 mars 1951 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk keramiker och skulptör.

Hon var dotter till kamreraren Carl Ludvig Sprinchorn och Hildegard Juliana Littmarck. Sprinchorn studerade vid Tekniska aftonskolan i Uppsala 1885–1890, vid Tekniska skolan i Stockholm 1890–1893 (vid högre konstindustriella avdelningen 1892–1893), och för John Börjeson vid Konstakademien 1893–1900, där hon även studerade etsning för Axel Tallberg 1895-1896. Efter akademistudierna vistades hon i Paris 1902–1903 och gjorde ett flertal studieresor till bland annat Dalarna, Italien och Finland. Hon tilldelades Föreningen Svenska Konstnärinnors stipendium 1920 och vid Världsutställningen i Saint Louis 1904 tilldelades hon en bronsmedalj. Tillsammans med den finländske keramikern Ragnhild Godenius delade hon en brännugn i Rönninge utanför Södertälje. Hon medverkade i Svenska konstnärernas förenings utställningar i Stockholm på 1910-talet och i Göteborgs konstförenings utställning på Valand 1902, Norrköpingsutställningen 1906, Lundautställningen 1907, Baltiska utställningen samt utställningar arrangerade av Sveriges allmänna konstförening och Föreningen Svenska Konstnärinnor. Hon medverkade dessutom i internationella utställningar i München, Helsingfors, London, Wien, Köpenhamn, San Francisco och Philadelphia. Hon utförde bland annat porträttreliefer i brons samt en staty av Carl von Linné. Hon var ledamot av styrelsen för Svenska konstnärernas förening 1930–1942. Sprinchorn finns representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm, Trelleborgs museum och Uppsala universitetsbibliotek[2] .

Källor

Noter