Gesersagan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Väggmålning avbildande Gesar.

Gesersagan även Gesareposet är det största centralasiatiska eposet och känt hos bl. a. mongoler, tibetaner och kineser och av obekant ursprung.

Grundmotivet är Indra- eller Hormuzgudasonen[förtydliga] Geser-Chans (hos tibetanerna Kesar) bedrifter. Geser föds som människa men har likväl många gudomliga förmågor. Geser besegrar alla onda makter (jättar, drakar och de tre konungarna i Shiraigol) och återställer det godas makt på jorden. Gesers krigiska dygder och hans slughet besjungs i hela Centralasien från Ladakh till Mongoliet, speciellt dock i östra Tibet. Gesareposet finns i tibetanska, mongoliska och turkspråkliga varianter. De som framför eposet var och är till stor del fortfarande speciella Gesar-barder, som memorerar mycket långa stycken av stoffet utantill. Eposet är mycket omfattande och tar sin början med världens skapelse. Antagligen var framträdandet tänkt att pågå i flera dagar. Geser var den manchuiska Qingdynastins skyddshelgon. Av Gesersagans otaliga varianter torde den 1716 i Kina utgivna sydmongoliska versionen, den så kallade Stora Gesersagan, vara den tidigast upptecknade. De tibetanska legenderna är troligen de äldsta.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gesersagan, 1904–1926.
  • (på eng) The superhuman life of Gesar of Ling, the legendary Tibetan hero, as sung by the bards of his country.: By Alexandra David-Neel and the Lama Yongden ... Rendered into English with the collaboration of V.Sydney.. London. 1933. Libris 2739004 
  • Hermanns Matthias, red (1965) (på ger). Das National-Epos der Tibeter gLing König Ge sar. Regensburg. Libris 1221561