Gianfrancesco Penni
| Gianfrancesco Penni | |
_(14598189030).jpg) | |
| Född | 1488 (cirka)[1][2][3] eller 1495 (cirka)[4] Florens |
|---|---|
| Död | Neapel |
| Sysselsättning | Målare[5], formgivare[6] |
| Redigera Wikidata | |
Gianfrancesco Penni, född omkring 1490 i Florens, död 1528 i Neapel, var en italiensk konstnär.
Penni tillhörde Rafaels närmaste lärjungar, bland vilka han kallades il jattore (faktorn). Han var tillsammans med Giulio Romano arvtagare av hans kvarlåtenskap. Som konstnär följde han i mästarens fotspår, bland hans verk märks friserna till tapetkartongerna i Vatikanens loggior, samt taket i Villa Farnesina. I Konstantinsalen i Rafaels stanzer målade han Kejsaren döpes av påven Sylvester. Efter Rafaels död fullbordade han tillsammans med Giulio Romano Kristi förklaring samt Jungfru Marie kröning som Rafael redan 1516 lovat utföra för klostret Monteluce. Målningen finns nu i Vatikanmuseerna. 1518 utförde han en kopia efter Rafaels gravläggning (nu i museum i Turin) samt åt påven Clemens VII en kopia av Kristi förklaring. Av Pennis mer självständiga arbeten märks Den kristliga kärleken och Hoppet för Galleria Borghese, som numera finns i Storbritannien.
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Penni, Giovanni Francesco, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00138337, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KulturNav, KulturNav-ID: 91023266-abdf-41fe-b25e-211ed29d84a4, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 62548, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00120073, läst: 13 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 62548, läst: 13 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]