Giovanni dalle Bande Nere

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Giovanni dalle Bande Nere
Giovanni dalle Bande Nere
FöddLodovico de' Medici
5 april 1498
Död30 november 1526 (28 år)
NationalitetItalienare
Yrke/uppdragLegosoldat, kondottiär
Staty i Uffizierna

Lodovico de' Medici, även Giovanni dalle Bande Nere, född 5 april 1498, död 30 november 1526, var en italiensk kondottiär.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Giovanni föddes i den norditalienska staden Forlì som son till Giovanni de' Medici (även känd som il Popolano) och Caterina Sforza, en av de mest kända renässanskvinnorna i Italien.

Redan under tidig ålder uppvisade han ett stort intresse och förmåga för fysisk träning, särskilt stridskonster som ridning, svärdfäktning, etc. Han begick sitt första mord som tolvåring och bannlystes vid två tillfällen från Florens för sitt beteende, som även innefattade våldtäkt på en 16-årig pojke då Giovanni själv var 13 år gammal.[1] Giovanni fick en son, Cosimo (1519–1574), som senare skulle bli storhertig av Toscana.

Legosoldat[redigera | redigera wikitext]

Giovanni blev kondottiär, det vill säga legosoldat, och uppnådde kaptens grad i påven Leo X:s (Giovanni di Lorenzo de' Medici) tjänst och 5 mars 1216 ledde han kriget i Urbino mot Francesco Maria I della Rovere. Därefter satte han upp en egen skvadron, specialiserad på en förödande kringgångstaktik och bakhåll. År 1520 besegrade han flera lokala krigsherrar i regionen Marche. Året därpå ingick Leo X en allians med kejsar Karl V mot kung Frans I av Frankrike i syfte att återta Milano, Parma och Piacenza. Giovanni kallades in och ställdes under Prospero Colonnas befäl, varpå man besegrade de franska styrkorna vid Vaprio d'Adda i november 1521.

Som ett sorgtecken efter Leo X:s död 1 december 1521 bar Giovanni svarta band på sin uniform. Han fick då tillnamnet Giovanni dalle Bande Nere, Giovanni av de Svarta Banden. I augusti 1523 kontrakterades han av tysk-romerska rikets armé och i januar 1524 besegrade han franska och schweiziska styrkor vid Caprino Bergamasco. Samma år valdes ytterligare en medlem av familjen Medici till påve. Hans namn var Giulio di Giuliano och han antog namnet Clemens VII. Den nye påven betalade Giovannis skulder, men krävde i gengäld att han skulle ställa sig på fransk sida i den pågående konflikten. Han deltog inte i slaget vid Pavia, men skadades allvarligt i en annan drabbning och fick senare ta sig till Venedig för att tillfriskna.

År 1526 bröt det sjunde italienska kriget ut. Den cognaciska ligans ledare, Francesco Maria I della Rovere, övergav Milano vid åsynen av den tysk-romerska arméns styrkor under ledning av Georg von Frundsberg. Giovanni lyckades besegra landsknektarnas arriärgarde där floderna Mincio och Po möts.

Död[redigera | redigera wikitext]

På kvällen den 25 november 1526 skadades Giovanni i strid nära Governolo av eld från en falkon.[2] Enligt en samtida redogörelse[3] av Luigi Guicciardini krossade kulan Giovannis högra ben precis ovangör knäet[2] och han bars till San Nicolò Po, inte längt från Bagnolo San Vito, men man fann ingen läkare som kunde behandla honom. Han togs därför till Aloisio Gonzaga, markis av Castel Goffredo i Mantua, där kirurgen Abramo, som vårdat Giovanni två år tidigare, amputerade hans ben. För att kunna genomflra operationen beordrade Abramo 10 man att hålla fast Giovanni.

Pietro Aretino, som bevittnade operationen, skrev i ett brev till Francesco Albizi:

"Inte ens tjugo man" log Giovanni och sade, "skulle kunna hålla fast mig", och han tog ett stearinljus i sin hand, så han kunde lysa över sig själv. Jag sprang iväg, och då jag höll för öronen kunde jag bara höra två röster, och sedan hans rop på mig, och då jag kom tillbaka sade han "jag är frisk nu", och han vände sig till alla i stor glädje.

[4]

Trots operationen avled Giovanni de' Medici died fem dagar senare, 30 november 1526, sannolikt av blodförgiftning.

År 2012 exhumerades Giovannis och hans hustrus kvarlevor, dels i syfte att konservera dem, eftersom de allvarligt skadats då floden Arno svämmade över år 1966, dels för att fastställa dödsorsaken.[2] De första resultaten visade att hans ben amputerats nedanför knäet. Låret befanns oskadat, även om samtida vittnesmål hävdade att han träffats ovanför knäet. Tibia och fibula, benen i underbenet, visade sig vara kapade vid amputationen. Femur var inte skadat.[5] Den troliha dödorsaken är numer kallbrand.[6]

Arv[redigera | redigera wikitext]

Giovannis förtida död ses som ett metaforiskt tecken på att kondottiärernas tid var över. Deras taktik, som grundades på beridna riddare i rustning, var i praktiken föråldrad på grund av utvecklingen av kanonen som rörligt understödsvapen. Han är därför känd som den sista av de stora italienska kondottiärerna. Detta rykte har delvis hållits vid liv genom renässansförfattaren, satirikern, dramatikern och "prinsplågaren" Pietro Aretino, som var GIovannis nära vän och emellanåt följeslagare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Michael Rocke: Forbidden Friendships: Homosexuality and Male Culture in Renaissance Florence. New York, Oxford University Press, 1996, sid. 229
  2. ^ [a b c] ”Riesumato Giovanni dalle Bande Nere” (på Italian). Pisa: Università di Pisa. 27 november 2012. http://www.unipi.it/index.php/tutte-le-news/item/1140-riesumato-giovanni-dalle-bande-nere. Läst 2 december 2012. 
  3. ^ Luigi Guicciardini: Il Sacco di Roma (Paris, 1664). I denna utgåva anges författarens namn endast som 'Guicciardini'; därav tillskrivs Francesco Guicciardini i tidigare versioner av denna artikel på engelskspråkiga Wikipedia. Luigi (1478–1551), en förnäm magistratsdomare och politisk filosof, var bror till Francesco.
  4. ^ Engelsk översättning: 'Not even twenty' Giovanni said smiling 'could hold me', and he took a candle in his hand, so that he could make light onto himself, I ran away, and shutting my ears I heard only two voices, and then calling, and when I reached him he told me: 'I am healed', and turning all around he greatly rejoiced.
  5. ^ Pappas, Stephanie (21 november 2012). ”Tomb of Renaissance Warrior Reveals Mystery Amputation”. livescience.com. http://www.livescience.com/24981-renaissance-tomb-reveals-mystery-injury.html. Läst 2 december 2012. 
  6. ^ ”Famed Warrior Medici Died From Gangrene”. News Discovery. http://news.discovery.com/history/archaeology/mystery-over-renaissance-warriors-amputation-solved-130116.htm. 

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia