Glagolitiska alfabetet
Glagolitiska alfabetet (ryska: Глаголица/Glagolitsa, fornkyrkoslaviska: Ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⰹⱌⰰ[1]/glagolitsa) är det äldsta kända slaviska alfabetet. Det skapades på 800-talet i Thessaloniki i Thema Thessaloniki av munkarna och bröderna Kyrillos och Methodios för att användas i deras mission till Mähren. Det ersattes senare till större del av det kyrilliska alfabetet, som delvis bygger på det glagolitiska. Det glagolitiska alfabetet användes delvis vid sidan av det kyrilliska i Bulgarien (under några hundra år) och Dalmatien (fram till 1800-talet).[2]
En av de mest erkända teorierna till det glagolitiska alfabetets uppkomst är att det bygger på kursiva former av de grekiska bokstäverna. Eftersom en stor del av den mähriska missionen byggde på att de kristna evangelierna översattes, och då dessa enbart skrevs med uncialskrift eller minuskelskrift, så har den här teorin ifrågasatts. En möjlighet som finns är att Kyrillos inte själv skapade formerna på bokstäverna, utan att han kodifierade ett redan existerande bruk och fastställde vilka bokstäver som svarade mot vilket ljudvärde[3].
Alfabetets historia
[redigera | redigera wikitext]År 1248 fick kroaterna ett särskilt tillstånd av påve Innocentius IV att använda sitt eget språk och det glagolitiska alfabetet i sin liturgi. Det glagolitiska alfabetet kom att ersätta det latinska alfabetet i Kroatien och åtminstone så sent som 2019 användes den glagolitiska liturgin i vissa kroatiska kyrkor.[4]
Misal po zakonu rimskoga dvora räknas som den första tryckta boken på kroatiska. Den trycktes den 22 februari 1483. För att uppmärksamma detta och det glagolitiska alfabetets långa tradition i Kroatien röstade det kroatiska parlamentet 2019 för att den 22 februari ska firas som det glagolitiska alfabetets officiella dag.[5]
Alfabetet, transkription och uttal
[redigera | redigera wikitext]Glagolitiskt tecken
(versal och gemen)[6] |
Kyrillisk motsvarighet[6] | Uttal[1] | Transkribering[7] | Namn på bokstaven[7][1][8] | Numeriskt värde[1] |
---|---|---|---|---|---|
Ⰰⰰ | А а | [ɑ] | a | Azъ[a] | 1 |
Ⰱⰱ | Б б | [b] | b | Buki | 2 |
Ⰲⰲ | В в | [ʋ] | v | Vѣdѣ | 3 |
Ⰳⰳ | Г г | [ɡ] | g | Glagoli | 4 |
Ⰴⰴ | Д д | [d] | d | Dobro | 5 |
Ⰵⰵ | Э э/Е е | [ɛ] | e | Estѣ/Jestь | 6 |
Ⰶⰶ | Ж ж | [ʒ] | zj | Zjivete | 7 |
Ⰷⰷ | Ѕ s | [dz] | dz | Dzelo | 8 |
Ⰸⰸ | З з | [z] | z | Zemlja | 9 |
Ⰹⰹ/Ⰺⰺ | И и/ Й й | [i/j] | i / j | Inite/Izjei | 10 |
Ⰻⰻ | I i | [i/j] | i / j | Izje | 20 |
Ⰼⰼ | Ђ ђ | [dʑ] | dj[b] | Derve/Gerve | 30 |
Ⰽⰽ | К к | [k] | k | Kako | 40 |
Ⰾⰾ | Л л | [l/ʎ] | L | Ljudie | 50 |
Ⰿⰿ | М м | [m] | m | Myslite | 60 |
Ⱀⱀ | Н н | [n/ɲ] | n | Nasje | 70 |
Ⱁⱁ | О о | [ɔ] | o | Onu | 80 |
Ⱂⱂ | П п | [p] | p | Pokoj | 90 |
Ⱃⱃ | Р р | [r] | r | Rьtsy | 100 |
Ⱄⱄ | С с | [s] | s | Slovo | 200 |
Ⱅⱅ | Т т | [t] | t | Tverdo/tvrdo | 300 |
Ⱆⱆ | У у | [u] | u | Uku | 400 |
Ⱇⱇ | Ф ф | [f] | f | Ferte | 500 |
Ⱈⱈ | Х х | [x] | ch | Cherъ | 600 |
Ⱉⱉ | W w | [ɔ] | w | Otъ | 700 |
Ⱋⱋ | Щ щ | [tʲ/ʃt] | sjtj | Sjta | 800 |
Ⱌⱌ | Ц ц | [ts] | ts | Tsi | 900 |
Ⱍⱍ | Ч ч | [tʃ] | tj | Tjreve | 1000 |
Ⱎⱎ | Ш ш | [ʃ] | sj | Sja | |
Ⱏⱏ | Ъ ъ | [ɯ] | ǔ/ə/ъ | Jerъ (bakre jer) | |
ⰟⰉⱏⰹ | Ы ы | [ɨ] | y | Jery | |
Ⱐⱐ | Ь ь | [ə] | ǐ eller inte alls [c] | Jerь (främre jer) | |
Ⱑⱑ | Ҍ ѣ | [æ/jɑ] | ä/ě | Jatь/ětь | |
Ⱖⱖ | Ё ё | [jo] | [d] | Jo | |
Ⱓⱓ | Ю ю | [ju] | [e] | Ju | |
Ⱔⱔ | Ѧ ѧ / Я я | [ɛ̃] | e (nasalt) [f] | Jusъ malij (lilla jus) | |
Ⱗⱗ | Ѩ ѩ | [jɛ̃] | je (nasalt) | Jusъ malij jotirovannyj | |
Ⱘⱘ | Ѫ, ѫ | [ɔ̃] | o (nasalt) | Bolsjoj jusъ (stora jus) | |
Ⱙⱙ | Ѭ ѭ | [jɔ̃] | jo (nasalt) | Bolsjoj jusъ jotirovannyj | |
Ⱚⱚ | Θ θ | [θ] | th | Thita/fita | |
Ⱛⱛ | Ѵ ѵ | [ʏ/i] | i/v | Izjitsa |
- ^ ъ saknar idag ljudvärde i t.ex. ryska men har historiskt haft ett ljud som [ɯ] eller [ə] (schwa-ljud)
- ^ Dj-ljud som i finlandssvenskans "djur" eller "djungel"
- ^ Betecknar s.k. "mjukt tecken" i modern ryska, där tecknet muljerar föregående konsonant. Ь har dock inget självständigt vokalljud som det hade i fornkyrkoslaviska
- ^ Translittereras som jo, men uttalas jå i modern ryska
- ^ Translittereras som jo i modern ryska
- ^ Translittereras som ja i modern ryska
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Glagolitic alphabet and pronunciation”. www.omniglot.com. https://www.omniglot.com/writing/glagolitic.htm. Läst 30 januari 2020.
- ^ Roger Gyllin & Ingvar Svanberg (2000). Slaviska folk och språk. Studentlitteratur. sid. 43–46
- ^ The Slavonic languages. Routledge. 1993. sid. 26. ISBN 0-415-04755-2. OCLC 24796613. https://www.worldcat.org/oclc/24796613. Läst 18 februari 2020
- ^ ”Hrvatski glagoljaši latinisti”. www.croatianhistory.net. http://www.croatianhistory.net/etf/latgl.html. Läst 23 april 2021.
- ^ ”Croatian Glagolitic Script Day is marked today | Croatia Week” (på engelska). Croatia Week | Croatian news portal in English. 22 februari 2021. https://www.croatiaweek.com/croatian-glagolitic-script-day-is-marked-today/. Läst 23 april 2021.
- ^ [a b] Schmalstieg, William R.,. An introduction to Old Church Slavic (Second edition, revised and expanded). sid. 9. ISBN 0-89357-107-5. OCLC 9583952. https://www.worldcat.org/oclc/9583952. Läst 30 januari 2020
- ^ [a b] The Slavonic languages. Routledge. 1993. sid. 24. ISBN 0-415-04755-2. OCLC 24796613. https://www.worldcat.org/oclc/24796613. Läst 14 februari 2020
- ^ Darijar, Jarosvet (2006). Glagolitsa - posobije po drevnerusskomu jazyku / Глаголица - пособие по древнерусскому языку
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fucic, Branko: Glagoljski natpisi. (In: Djela Jugoslavenske Akademije Znanosti i Umjetnosti, knjiga 57.) Zagreb, 1982. 420 p.
- Fullerton, Sharon Golke: Paleographic Methods Used in Dating Cyrillic and Glagolitic Slavic Manuscripts. (In: Slavic Papers No. 1.) Ohio, 1975. 93 p.
- Gosjtev, Ivan: Rilski glagolitjeski listove. Sofia, 1956. 130 p.
- Jachnow, Helmut: Eine neue Hypothese zur Provenienz der glagolitischen Schrift - Überlegungen zum 1100. Todesjahr des Methodios von Saloniki. In: R. Rathmayr (Hrsg.): Slavistische Linguistik 1985, München 1986, 69-93.
- Jagic, Vatroslav: Glagolitica. Würdigung neuentdeckter Fragmente, Wien, 1890.
- Kiparsky, Valentin: Tschernochvostoffs Theorie über den Ursprung des glagolitischen Alphabets In: M. Hellmann u.a. (Hrsg.): Cyrillo-Methodiana. Zur Frühgeschichte des Christentums bei den Slaven, Köln 1964, 393-400.
- Miklas, Heinz (Hrsg.): Glagolitica: zum Ursprung der slavischen Schriftkultur, Wien, 2000.
- Steller, Lea-Katharina: A glagolita írás In: B.Virághalmy, Lea: Paleográfiai kalandozások. Szentendre, 1995. ISBN 963-450-922-3
- Vais, Joseph: Abecedarivm Palaeoslovenicvm in usum glagolitarum. Veglae, [Krk], 1917. XXXVI, 74 p.
- Vajs, Josef: Rukovet hlaholske paleografie. Uvedení do knizního písma hlaholskeho. V Praze, 1932. 178 p, LIV. tab.
- "Glagolitic Script (glagolica) and the Slavs"
- The Glagolitic alphabet på omniglot.com
- Wikimedia Commons har media som rör Glagolitiska alfabetet.