Glasögonfulvetta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glasögonfulvetta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Alcippe ruficapilla.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior men se text
Sylviidae
SläkteFulvetta
ArtGlasögonfulvetta
F. ruficapilla
Vetenskapligt namn
§ Fulvetta ruficapilla
Auktor(Verreaux, 1870)
Synonymer
Alcippe ruficapilla
Hitta fler artiklar om fåglar med

Glasögonfulvetta[2] (Fulvetta ruficapilla) är en östasiatisk fågel som numera vanligen placeras i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Glasögonfulvettan är en liten (10,5-11 cm) fulvetta med rostfärgad hjässa, kantad av en svart linje som går bak i nacken. Den sotfärgade tygeln kontrasterar med en ljus ögonring som gett arten sitt svenska namn. På huvudet syns även ett blekt men otydligt ögonbrynsstreck. Ovansidan är gråbrun, mot övergumpen rostfärgad, medan stjärten är brun. På vingen syns rostkantade vingtäckare och gråkantade handpennor vilket ger den en ljus vingpanel. Strupen är vitaktig med tunna streck, medan resten av undersidan vinfärgad med vitaktig bukmitt. Lätet har inte dokumenterats.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Glasögonfulvetta delas upp i två underarter med följande utbredning:[6]

Tidigare behandlades laosfulvettan (F. danisi) som underart till glasögonfulvettan. Fåglar i södra Kina (Yunnan och Guizhou) tillhör förmodligen denna art, men har ännu inte jämförts med typexemplaret för danisi.[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades fulvettorna i Fulvetta i släktet Alcippe, men DNA-studier visar att arterna i Alcippe endast är avlägset släkt med varandra.[7][8] Avståndet är så stort att de nu delats upp i fyra släkten fördelade på tre olika familjer: Fulvetta och Lioparus bland sylviorna, Schoeniparus i marktimaliorna (Pellorneidae) och Alcippe i begränsad mening i fnittertrastarna (Leiothrichidae). Senare genetiska studier[9] visar att arterna i Alcippe utgör en egen utvecklingslinje och författarna till studien rekommenderar att de lyfts ut till en egen familj. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu följt rekommendationer.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Glasögonfulvettan hittas i städsegrön ekskog i bergstrakter på mellan 1250 och 2500 meters höjd. Födan består av ryggradslösa djur, men även frön. Den ses enstaka eller i par, utanför häckningstid i större sällskap med upp till tio fåglar eller fler. Dess häckningsbiologi är okänd. Arten är stannfågel.[5][4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Fulvetta ruficapilla Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  4. ^ [a b c d] Collar, N. & Robson, C. (2018). Spectacled Fulvetta (Fulvetta ruficapilla). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59398 18 december 2018).
  5. ^ [a b] MacKinnon, J., & Phillipps, K. (2000). A Field Guide to the Birds of China. Oxford University Press. Oxford. ISBN 0-19-854940-7
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  7. ^ Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]