Gotthardbastunneln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den östliga delen av Alptransit-projektet.
Gula linjen överst: Zimmerberg-bastunneln
Gula linjen till vänster: Den gamla Gotthardtunneln från 1881
Den tjocka gula linjen: Gotthard-bastunneln (under konstruktion)
De röda linjerna visar de existerande huvudspåren.

Gotthard-bastunneln är en järnvägstunnel som håller på att byggas genom Alperna i Schweiz. Den planeras att invigas 1 juni 2016[1] och blir då världens längsta järnvägstunnel, med en längd på 57 km.

Tunneln är en del av det schweiziska AlpTransit-projektet, som också omfattar Lötschberg-bastunneln. Liksom Lötschbergtunneln är avsikten att undvika branta stigningar i bergen för att etablera en snabbare nord-sydlig järnvägsförbindelse genom de schweiziska alperna, för höghastighetståg och tunga godståg. När Gotthardbastunneln är färdig kommer restiden på linjen Zürich-Milano att kortas med en timme.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Gotthard-bastunneln kommer att bestå av två rör med ett enkelspår i varje, med rören borrade sida vid sida från portal till portal, förbundna var 325:e meter med mindre tvärrör, så att den andra tunneln kan användas som nödutgång. Tågen ska kunna byta spår vid två multifunktionsstationer vid Sedrun och Faido.

För att korta byggtiden har fyra åtkomsttunnlar byggts, och man borrar nu från fem olika ställen samtidigt. Den 15 oktober 2010 gjorde tunnelarbetarna genombrottet i tunneln.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vägen som passerar Sankt Gotthard-passet är en av de viktigaste passagerna genom alperna. Trafiken har mer än tiodubblats sedan 1980, och de existerande väg- och järnvägstunnlarna är starkt överbelastade. För att få en snabbare och mindre brant passage har väljarna i Schweiz beslutat att bygga denna bastunnel, som skär genom Gotthardmassivet cirka 600 meter under den befintliga Sankt Gotthardstunneln. På den nuvarande linjen kan bara begränsade godståg med en maxvikt på 2 000 ton, dragna av två eller tre lok ta sig fram. De färdas uppför och nedför branta lutningar och genom spiraltunnlar som för upp till den gamla tunnelns portaler 1 100 meter över havet. När den nya tunneln står färdig kommer 4 000 tons godståg kunna ta sig förbi bergen nästan som om de inte existerade. Passagerartåg kommer att kunna färdas i upp till 250 km/tim.

Specifikationer[redigera | redigera wikitext]

Gotthardbastunneln
Continuation backward
Till Luzern, Zürich, Tyskland
Station on track
0 Altdorf
Track turning from left Junction to right
Straight track Junction to left Track turning from right
Straight track Enter tunnel Enter tunnel
4,4 Norra portalen till bastunneln
Station on track Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Erstfeld
Continuation forward Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Gamla linjen
Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
12,2 sektion Erstfeld
Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
23,5 sektion Amsteg
Unknown BSicon "tABZlf" Unknown BSicon "tABZlg"
Unknown BSicon "uCONTgq" Unknown BSicon "mtKRZ" Unknown BSicon "mtKRZ" Unknown BSicon "uBHFq" Unknown BSicon "uCONTfq"
Sedrun MGB
Unknown BSicon "tDST" Unknown BSicon "tDST"
32 Sedrunmultifunktionsstation
Unknown BSicon "tABZrg" Unknown BSicon "tABZrf"
Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Unknown BSicon "tDST" Unknown BSicon "tDST"
45,5 Faidomultifunktionsstation
Unknown BSicon "xtABZrg" Unknown BSicon "tABZrf"
Unknown BSicon "etABZlf" Unknown BSicon "etABZlg"
Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Continuation backward Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Gamla linjen
Station on track Unknown BSicon "tSTRf" Unknown BSicon "tSTRg"
Bodio
Track turning left Unknown BSicon "tKRZ" Unknown BSicon "tKRZ" Track turning from right
Exit tunnel Exit tunnel Straight track
61,4 Södra portalen till bastunneln
One way forward One way backward Straight track
Track turning left Junction from right Straight track
Junction to left Junction from right
Straight track Station on track
Biasca
Junction from left Track turning right
69,2
Continuation forward
Till Bellinzona, Italien
  • Längd:
    • Västra tunnelröret: 57 017 m
    • Östra tunnelröret: 57 104 m
  • Total längd på samtliga tunnlar och schakt: 151 840 m
  • Diameter för spårtunnelrören: 8,83-9,58 m
  • Avstånd mellan tvärtunnlar: ca. 325 m
  • Maximalt avstånd till ytan: 2 300 m (at Piz Vatgira)
  • Byggstart: 1993 (sonderingsborrning), 1996 (förberedelser), 2003 (mekanisk utgrävning)
  • Byggavslut: 2016
  • Idrifttagning: Juni 2016
  • Totalkostnad: 9,74 miljarder schweizerfranc (beräknat oktober 2010) (ca 82 miljarder SEK)
  • Tåg per dag: 200–250
  • Electrifiering: 15 kV, 16,7 Hz
  • Säkerhetsregler: Säkerhetsreglementet kommer att likna det i övriga långa schweiziska tunnlar, så som en möjlighet att åsidosätta nödbromsen.
  • Mängd utgrävd sten:28200000 ton
  • Antal Tunnelborrmaskiner (TBM): Fyra Herrenknecht Gripper TBMs — Maskinnummer S-210 och S-211 norrut från Bodio till Faido och Sedrun, Vilka fick smeknamnen Sissi och Heidi; maskinnummer S-229 och S-230 söderut från Erstfeld till Sedrun vilka fick smeknamnen Gabi I och Gabi II.
    • Total längd: 440 m (inklusive back-uputrustning)
    • Total vikt: 3000 ton
    • Effekt: 5 MW
    • Max. daglig framfart: 25-30 m (i utmärkt berggrund)
    • Totalt utgrävd längd av TBM: ca 45 km/tunnelrör
    • Tillverkare: Herrenknecht, Schwanau, Tyskland
  • I oktober 2010 hade totalt åtta arbetare dött under byggnationen av tunneln.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mats Carlsson-Lénart. Världens längsta järnvägstunnel går under Alperna (2016-05-25). Sveriges Radio. Lyssna på programmet URL hämtad 25 maj 2016. .
  2. ^ Swiss complete world's longest tunnel, BBC den 15 oktober 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]