Gouldsolfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gouldsolfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Aethopyga gouldiae - Doi Ang Khang.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSolfåglar
Nectariniidae
SläkteAethopyga
ArtGouldsolfågel
A. gouldiae
Vetenskapligt namn
§ Aethopyga gouldiae
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
Goulds solfågel
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gouldsolfågel[2] (Aethopyga gouldiae) är en färgstark liten asiatisk fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gouldsolfågeln är en tio centimeter lång solfågel med lång stjärt, färgad i rött, lila, gult och blått. Hanen har metalliskt blålila hätta, örontäckare och strupe, karmosinröd mantel och rygg, gul övergump och buk samt blå stjärt. Honan har mycket kortare stjärt med tydliga vita kanter och genomgående olivgrön med blekgul övergump och buk. Underarten dabryii (se nedan) har scharlakansrött bröst.[4]

Hona.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs läspande "squeeeee" och snabba, upprepade "tzip".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gouldsolfågel delas in i fyra underarter i två grupper med följande utbredning:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gouldsolfågeln hittas i städsegröna lövskogar, skogsbryn och ungskog, i Sydostasien mellan 1000 och 2565 meters höjd. Den lever av nektar, spindlar och insekter som den födosöker efter på alla nivåer, men mest bland lägre grenar och i undervegetationen. Arten är stannfågel, men fåglar häckande på hög höjd rör sig till lägre liggande områden vintertid.[5][6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mellan mitten av mars och mitten av juni i Nepal, mellan april och augusti i Indien och mellan april och juni i Sydostasien. Den bygger ett päronformat som hängs från en trädgren tio meter ovan mark. Däri lägger den två till tre vita ägg med röda fläckar kring den bredare ändan.[5][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som frekvent förekommande i Bhutan, inte ovanlig i Myanmar, vida spridd men ovanlig i Nepal och generellt ovanlig i Indien, även om den är lokalt vanlig i östra delen.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Elizabeth Gould (1804-1841), konstnär och gift med engelska förläggaren och naturforskaren John Gould.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aethopyga gouldiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ [a b] Cheke, R. & Mann, C. (2019). Gould's Sunbird (Aethopyga gouldiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60080 20 februari 2019).
  7. ^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]