Grådö skans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grådö skans
Grådönäset
Borg
Nordöstra platån
Nordöstra platån


Land Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Hedemora
Socken Hedemora
Plats Grådö
Koordinater 60°14′19″N 16°1′47″Ö / 60.23861°N 16.02972°Ö / 60.23861; 16.02972
Kulturmärkning
Fast fornlämning
 - FMIS beteckn Hedemora 6:1
Tillkomsttid 1300-talet

Grådö skans eller Grådönäset var en befäst gård på en udde nära Grådö i Hedemora kommun i Dalarnas län. Den låg där Dalälven och Badelundaåsen korsades och bildade därför en strategiskt viktig punkt för resor till och från Dalarna. Gården uppfördes i mitten av 1300-talet, men brann ned och återuppfördes i senare delen av samma århundrade. Byggnadsrester från båda dessa faser återfanns vid utgrävningarna, där man bland annat upptäckte att husen var lerklinade, något som var ovanligt i denna del av Sverige under medeltiden. Följden av detta var att gården på håll såg ut som en borg av sten. Skansen bestod av tre platåer med vallgravar emellan, upp till sju meter djupa. Bostadsdelen låg på den sydöstra platån, förråden på den nordvästra och stall samt smedja på den östra platån. Gården var sannolikt en kungsgård och skatt, i form av järn, samlades in på platsen.[1]

Väldigt lite är känt om trakten kring denna tid, men i Raven van Barnekows räkenskaper för Nyköpings fögderi nämns en strid i Dalarna år 1366. Detta är ett indicium som skulle kunna förklara den första branden och att den andra uppbyggnaden av gården var mer militärt präglad än den första.[2] Borgen brändes ner en andra gång i slutet av 1300-talet, troligen i samband med striderna mellan Drottning Margareta och Albrekt av Mecklenburg. Vid denna tid grundades också Borganäs i Borlänge, och även Hedemora började växa som samhälle och marknadsplats.[1]

Platsen genomgick en arkeologisk undersökning 1965 av personal från Dalarnas museum och en 19681969 av Riksantikvarieämbetet.[3] Den första utgrävningen planerades och utfördes i samband med anläggandet av riksväg 70. Vägsträckningen över näset var redan fastslagen och påbörjad och riksvägen skär genom borgens östra del. Arkeologerna hade på 1960-talet begränsad erfarenhet av medeltida befästningar och man blev förvånad över hur mycket man hittade vid utgrävningarna.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] M. Nordin (2009), sid. 57–63
  2. ^ M. Nordin (2003)
  3. ^ Mogren (1988)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mogren, Mats; Andersson Carolina, Svensson Kenneth, Eide Anders, Nordberg Erik (1988). Bondeplågarens borg: om och kring undersökningen av fogdefästet Borganäs i Dalarna. Stockholm: Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet (UV) i samarbete med Borlänge kommun och Dalarnas museum. Libris 7619119. ISBN 91-7192-721-2 
  • M. Nordin, Jonas (2009). Det medeltida Dalarna och Västmanland: en arkeologisk guidebok. Lund: Historiska media. Libris 11211674. ISBN 978-91-85507-17-7 
  • Monié Nordin, Jonas (2003). ”Maktmanifestationer i Hedemora under medeltiden”. i Raihle Jan, Ståhl Elizabet. Dalarna: Dalarnas hembygdsbok. Årg. 73 (2003). Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund. Libris 8928896. ISBN 91-87466-66-X 

Se även[redigera | redigera wikitext]