Gråkindad alkippa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gråkindad alkippa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Alcippe morrisonia.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAlkippor
Alcippeidae
SläkteAlkippor
Alcippe
ArtGråkindad alkippa
A. morrisonia
Vetenskapligt namn
§ Alcippe morrisonia
AuktorSwinhoe, 1863
Synonymer
Gråkindad fulvetta
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gråkindad alkippa[2] (Alcippe morrisonia) är en fågel som numera placeras i den nyligen erkända familjen alkippor.[3] Den förekommer enbart i Taiwan.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad alkippa är en rätt liten (12,5–14 cm), mesliknande och mjukt färgad tätting. Huvudet är grått, med en långt längsgående svartaktigt band på sidan av hjässan. Ovansidan är brun, undersidan beigefärgad. Den har en tydlig vit ögonring och grå örontäckare. Ögat är rött, näbben grå och fötterna skäraktiga.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad alkippa förekommer endast på ön Taiwan.[5] Arterna yunnanalkippa (A. fratercula), huetalkippa (A. hueti) och davidalkippa (A. davidi) behandlades tidigare som underarter till gråkindad alkippa, och vissa gör det fortfarande[1]

Släktes- och familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,[6][7][8] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier[9] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad alkippa hittas i bergstrakter från 600 till 3000 meters höjd, i både städsegrön skog, ungskog, bambusnår och buskmarker. Den ses ofta i ljudliga flockar, ibland tillsammans med andra fågelarter, som drar runt i jakt på små insekter, frön och bär.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad alkippa häckar från april till augusti. Den bygger ett kompakt skålformat bo av bark, löv, mossa och spindelväv som placeras lågt, mellan två decimeter och två meter ovan mark i ett buskage. Däri lägger den två till fyra ägg. Den kan lägga flera kullar under en häckningssäsong.

Status[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar morrisonia som livskraftig, men inkluderar yunnanalkippa (A. fratercula), huetalkippa (A. hueti) och davidalkippa (A. davidi) i bedömningen.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn syftar på Taiwans högsta berg Mt. Morrison (Yü Shān eller Hsin Kao Shān), i sig döpt efter en amerikansk marinkårskapten som siktade berget 1857.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Alcippe morrisonia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  6. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  7. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]