Gröna vågen

Från Wikipedia
Version från den 7 december 2015 kl. 22.24 av Aspicior (Diskussion | Bidrag) (Tillägg av de två första + källa)
För den gröna vågen i Iran 2009–2010, se Valprotesterna i Iran 2009–2010.

Den tredje gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970-talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden som en del i en ruraliseringsvåg.

För första gången minskade storstädernas invånarantal och ökade landsbygdens. Detta bland annat eftersom man ville leva ett enkelt liv utan moderna bekvämligheter och storstadsstress, och många av dessa så kallade grönavågare var även miljömedvetna. Frasen "gröna vågen" behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn.

Politiskt anses den tredje gröna vågen ha bidragit till det uppsving för Centerpartiet som ledde till att partiet stöddes av omkring en fjärdedel av väljarna i ett par riksdagsval. Partiet fick 25,10 % respektive 24,08 % av rösterna i riksdagsvalen 1973 och 1976 och centerledaren Torbjörn Fälldin blev statsminister 1976-1978 och 1979-1982. I gröna vågens slutfas bildades Miljöpartiet 1981.

Skogsnäs är ett exempel på en ort vars historia är tätt förknippad med gröna vågen.

Första vågen

Den första gröna vågen skedde mellan 1780-talet och 1820-talet i ett kulturklimat inspirerat av romantiken och Rousseau. Friluftsliv, vandring och utegymnastik blev på modet.

Andra vågen

Mellan 1890-talet och 1920-talet inträffade den andra vågen. Verksamheter ut i naturen organiserades då genom skautingverksamhet, gymnastik- och idrottsföreningar.[1]

Se även

Källor

  1. ^ Birgitta Johansson, Göran Stålbom (2003). Människan inomhus - perspektiv på vår tids inneliv. Formas. ISBN 91-540-5893-7 

Externa länkar