Gröna vågen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den gröna vågen i Iran 2009–2010, se Valprotesterna i Iran 2009–2010.

Den tredje gröna vågen var en trend i Sverige under 1970-talet som innebar att fler människor, särskilt unga familjer, flyttade ut från storstäderna till landsbygden eller mindre orter. Gröna vågen är ett exempel på en ruraliseringstrend.

Många ville leva ett enkelt liv utan moderna bekvämligheter och storstadsstress. Det var inte ovanligt bland dessa så kallade "grönavågare" att ha intresse för till exempel aktuella miljöfrågor eller alternativrörelsen. Frasen "gröna vågen" behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Under denna tid minskade invånarantalet bland annat i Stockholms kommun.

Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn.

Politiskt anses[av vem?] den tredje gröna vågen ha bidragit till det uppsving för Centerpartiet som ledde till att partiet stöddes av omkring en fjärdedel av väljarna i ett par riksdagsval (1973, 1976) och centerledaren Thorbjörn Fälldin blev statsminister 19761978 och 19791982. I gröna vågens slutfas, 1981, bildades Miljöpartiet de gröna.

Skogsnäs är ett exempel på en ort vars historia är tätt förknippad med gröna vågen.

Första vågen[redigera | redigera wikitext]

Den första gröna vågen skedde mellan 1780-talet och 1820-talet i ett kulturklimat inspirerat av romantiken och Rousseau. Friluftsliv, vandring och utegymnastik blev på modet.

Andra vågen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1890-talet och 1920-talet inträffade den andra vågen. Verksamheter ut i naturen organiserades då genom scoutingverksamhet, gymnastik- och idrottsföreningar.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göran Stålbom, Birgitta Johansson, red (2003). Människan inomhus: perspektiv på vår tids inneliv: en antologi. T / Formas, 1650-9846; 2002:4. Stockholm: Formas. Libris 8864659. ISBN 91-540-5893-7 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]