Greger von Schönfeldt
| Greger von Schönfeldt | |
| Född | mars 1625 |
|---|---|
| Död | 7 januari 1675 Stockholm |
| Sysselsättning | Assessor |
| Redigera Wikidata | |
Greger Wallander, adlad von Schönfeldt, född mars 1625, död 7 januari 1675 i Stockholm, var en assessor i kommerskollegium. Schönfeldts gränd och det där belägna Schönfeldtska huset i Stockholm är uppkallade efter honom.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Greger von Schönfeldts far, Ludvig Filip Wallander, var domherre (domicellarius) i Magdeburg i Tyskland. Greger Wallander var hovsekreterare 1657 och blev 1661 överinspektör över grevinnan Margareta Brahes gods. År 1662 utnämndes han till hovråd hos lantgreven Fredrik II av Hessen-Homburg och upphöjdes i tyskt riksadligt stånd den 10 mars 1665. År 1668 blev han politikommissarie i kommerskollegium och adlades von Schönfeldt den 18 augusti 1668. Två år senare utnämndes han till assessor i kommerskollegium.
Familj
[redigera | redigera wikitext]von Schönfeldt gifte sig första gången 16 mars 1658 i Uppsala med Catharina Stiernhöök (1641–1659), dotter till hovrätdet Johan Stiernhöök och Carin Appelbom. De fick tillsammans dottern Catharina Margareta von Schönfeldt (1659–1692) som var gift med amiralen och presidenten friherre Anders Appelbom.[1]
Han gifte sig andra gången 6 januari 1661 i Stockholm med Anna Hanssen (1645–1693), dotter till klädeshandlaren Peter Hanssen i Stockholm Peter Hanssen och Anna Hansdotter. De fick tillsammans en son (född 1662), guvernemantssekreteraren Johan Fredrik von Schönfeldt (1663–1680-talet), kammarherren Carl Henrik von Schönfeldt (1664–1738), Anna Christina von Schönfeldt (1667–1710) som var gift med envoyén Ludvig Fabritius, Christina Elisabet von Schönfeldt (1667–1712) som var gift med överstelöjtnanten Zakarias Ringstedt, majoren Christian Georg von Schönfeldt (1670–1710) och Catharina Elisabet von Schönfeldt (född 1671). Efter Greger von Schönfeldts död gifte Anna Hanssen om sig med vice presidenten Per Broméen.[1]
Schönfeldtska huset
[redigera | redigera wikitext]Omkring 1670 förvärvade han fastigheten Thisbe 5 i kvarteret Thisbe vid dagens Schönfeldts gränd 2 / Stora Nygatan 30. Huset uppfördes ursprungligen för Lennart Torstenson och kallades Torstensonska huset. I samband med förvärvet lät han utföra en stor om- och tillbyggnad, troligen efter ritningar av Jean de la Vallée, varvid en ståtlig festsal, Schönfeldtska praktsalen, genom en och en halv våningar tillkom. Salen är fortfarande bevarad och räknas som en av Stockholms finaste barockrum från 1600-talets andra hälft. Byggnaden kallas Schönfeldtska huset eller Schönfeldtska palatset och är hemvist för Jensen Gymnasium Södra.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Adliga ätten von Schönfelt nr 787.
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 34. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. sid. 44. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 116. Libris 10076761. https://runeberg.org/elgenst/7/0132.html