Kommerskollegium

Kommerskollegium
Sigill för Kommerskollegium från 1932.
Departement	Utrikesdepartementet
Ansvarigt statsråd	Ann Linde
Säte	Drottninggatan 89, Stockholm
Kommun	Stockholm
Län	Stockholm
Organisationsnr	202100-2007
Föregångare	Kollegium för Kommerserna (1637)
Inrättad	1651
Generaldirektör	Pernilla Trägårdh (tf)
Budget	84 957 000 SEK (2016)
Antal anställda	90
Instruktion	SFS 2012:990
Webbplats	www.kommers.se

Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandeln, Europeiska unionens inre marknad och handelspolitik.

Historik

Ämbetsverket Kommerskollegium bildades 1651 av en utbrytning ur Kammarkollegiet och behandlade då handel, industri och sjöfart. En speciell myndighet som handlade handelsärenden grundlades redan 1637 men stod vakant större delen av sin existens från 1644–1651. Till "nyttiga fabrikers understöd" inrättade riksdagen år 1739 "Riksens ständers manufactur contoir" och en särskild "manufaktur-fond". Kontoret lades ned 1766 och uppgifterna överfördes till Kommerskollegium.

Till kollegiets uppgifter hör utredningar, yttrande och förslag angående frågor som hanteras inom EU, WTO, OECD, UNCTAD, ECE och liknande internationella organisationer. Kommerskollegium ansvarar för tillsynen av handelskamrar.

Patentfrågorna fick 1891 en egen myndighet, Patent- och registreringsverket. Merparten av Statens handels- och industrikommission övertogs av Kommerskollegium 1956 och Sjöfartsverket inrättades. Industrifrågorna fick 1973 en egen myndighet under namnet Statens industriverk som senare blev NUTEK 1991, Revisorsnämnden 1995 och Tillväxtverket 2009. Kommerseråd är sedan gammalt tjänstetiteln för högre chefer inom Kommerskollegium. Högste chefen bar tidigare titeln president, numera generaldirektör.

Åren 1840–1900 sorterade myndigheten under Civildepartementet, 1900–1920 under Finansdepartementet, 1920–1982 under Handelsdepartementet och från 1983 under Utrikesdepartementet.

Presidenter för Kommerskollegium

• Clas Larsson Fleming 1637–1644
• Vakant 1644–1651
• Johan Berndes den yngre 1651–1652
• Erik Oxenstierna af Södermöre 1652–1656
• Christer Bonde 1656–1659
• Seved Bååt 1660–1663
• Knut Kurck 1663–1678
• Claes Fleming 1679–1681 (tf)
• Claes Fleming 1681–1685
• Gustaf Lilliecrona 1685–1687
• Fabian Wrede af Elimä 1687–1712
• Jacob Reenstierna den yngre 1713–1716
• Vakant 1716–1718
• Gustaf Cronhielm af Flosta 1718–1719
• Magnus De la Gardie 1719–1727
• Daniel Niklas von Höpken 1727–1741
• Anders von Drake 1741–1744
• Vakant 1744–1747
• Erland Broman 1747–1757
• Carl von Grooth 1757–1758
• Carl Rudenschiöld 1758–1761
• Claes Gustaf Rålamb 1761–1762
• Edvard Carleson 1762–1767
• Nils von Oelreich 1767–1770
• Gustaf Celsing den yngre 1770–1789
• Johan Liljencrantz 1789–1812
• Anders af Håkansson 1812–1813
• Abraham Niklas Edelcrantz 1813–1821
• Carl Peter af Klintberg 1821–1824 (tf)
• Carl Peter af Klintberg 1824–1826
• Gabriel Poppius 1826–1833
• Carl David Skogman 1833–1838 (tf)
• Carl David Skogman 1838–1856
• Fredrik Åkerman 1856–1866
• Vakant 1866–1868
• Ludvig Manderström 1868–1873
• Vakant 1873–1875
• Carl Fredrik Waern 1875–1891 (tf)

Källa:

Generaldirektörer för Kommerskollegium

• Richard Åkerman 1891–1905
• Alfred Lagerheim 1905–1913
• Karl Axel Fryxell 1913–1915 (tf)
• Karl Axel Fryxell 1915–1935
• Ragnar Sohlman 1935–1936 (tf)
• Herman Eriksson 1936–1945
• Axel Gjöres 1938–1940 (tf)
• Stig Sahlin 1941–1945 (tf)
• Arvid Richert 1945 (tf)
• Axel Gjöres 1945–1954
• Arvid Richert 1945–1948 (tf)
• Nils Malmfors 1954–1966
• Bertil Swärd 1966–1973
• Olle Lindqvist 1973–1980
• Gunnar Söder 1980–1991
• Vakant 1991–1992
• Peter Kleen 1992–2004
• Vakant 2004–2005
• Lena Johansson 2005–2014
• Anna Stellinger 2014–2019

Källa:

Externa länkar

• Kommerskollegium