Grekgran
| Grekgran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Grekgranens barr | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Barrväxter Coniferophyta |
| Klass | Pinopsida |
| Ordning | Pinales |
| Familj | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte | Ädelgranssläktet Abies |
| Art | Grekgran A. cephalonica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abies cephalonica | |
| Auktor | Loudon |
| Utbredning | |
 Grekgranens naturliga utbredningsområde | |
Grekgran (Abies cephalonica) är ett träd i ädelgransläktet.
Trädet är städsegrönt med korta barr, nästan allsidigt riktade. inhemsk för bergssluttningarna i Grekland, framförallt i Peloponnesos och ön Kefalinia, där den blandas med den närbesläktade arten bulgarisk gran längre norr ut i Pindosbergen i norra Grekland. Den är ett medelstort barrträd som blir mellan 25 och 35 meter – på sin höjd 40 meter – hög och med en stam som kan uppnå en diameter på 1 m. Grekgranen växer vanligen på en höjd av 900–1 700 meter uppe i de grekiska bergen. Den når ibland 2 100 meter över havet.[1]
Arten kan bilda skogar där inga andra större träd ingår eller den bildar på bergstopparna blandade skogar med Juniperus oxycedrus. I lägre regioner hittas trädet tillsammans med Fagus orientalis, ekar, äkta kastanj och svarttall.[1]
Beståndet hotas främst av bränder. Under historien påverkades populationen av skogens omvandling till jordbruks- och betesmarker. I regionen finns Ainos nationalpark och andra skyddszoner. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]I boken Flora öfver Sveriges Kulturväxter (1893) beskrivs arten Abies cephalonica med det svenska namnet grekisk silvergran[2].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Gardner, M. & Knees, S. 2015 Abies cephalonica . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 oktober 2023.
- ^ 2011: CBM:s skriftserie 58 (ISBN 978-91-89232-70-9). Tryck SLU Reproenheten Alnarp 2011, Centrum för Biologisk Mångfald. Prydnadsträd och prydnadsbuskar hos två svenska plantskolor 1836 till 1946 av Anna Andréasson
|