Grevarna av Provence

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Provence med grevskapen Provence och Forcalquier från 1184. Grevskapen hade under flera år gemensamt ledarskap.

Grevarna av Provence var makthavare över Provence, i södra Frankrike, under högmedeltiden, cirka 1000-1300. Titeln erhölls av familjer med frankiskt ursprung och det var de som i realiteten styrde över Provence under sin storhetstid.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Provence var tidigt en del av romarriket och sedan ett eget kungadöme. Senare inlemmades det med Burgund och blev en del av Tysk-romerska riket men det behöll ett starkt och till stor del självständigt styre av feodalherrar, senare grevar.

I efterdyningarna av Ludvig III (kejsare) död så övertas styret i Provence av grevarna, underställda en markis (markgeve). Den första var Rotboald II, greve av Provence, år 968, som underställdes Hugo av Italien för att sedan själv bli markgreve. Rotboald II var son till Boson II av Arles och därför kallas den delen för den Bosonidiska ätten. Dottern till Gerberge gifte sig med Raymond Berengar III av Barcelona. Det inleder ätten Barcelonas anspråk på grevetiteln år 1112.

Beatrice, “arvtagerska till Provence”, gifte sig 1246 med Karl I av Anjou. Den ätten kom att år 1481 uppgå i franska kungadömet när den ärvs av kung Ludvig XI. Det innebar att Provence i praktiken togs upp av Frankrike. Slutligen tog hans son kung Karl VIII bort titeln för gott, genom att testamentera den till franska kronan.

Bosonidiska ätten[redigera | redigera wikitext]

När Gerberges make dör 1111 eller 1112 ärver hennes dotter Douce I grevskapet. Hennes make Raymond Berengar III, greve av Barcelona övertar då titeln under ordningsnumret Raymond Berengar I av Provence.

Ätten Barcelona[redigera | redigera wikitext]

Efter Alfons II av Aragoniens giftermål år 1193 med Gersanda av Forcalquier uppgick grevskapet Forcalquier i Alfons II:s domäner.
Raymond Berengar IV efterlämnade inga manliga arvtagare. Han testamenterade grevskapen Provence och Forcalquier till sin fjärde dotter, Beatrice, som år 1246 gifter sig med Karl av Anjou.

Äldre ätten Anjou[redigera | redigera wikitext]

Johanna I dog barnlös och efterlämnade grevskapet till sin adoptivson Ludvig I av Anjou, son till kung Johan II av Frankrike. Adoptionen gjordes eftersom Johanna betraktade sin familj som fiender.

Yngre ätten av Anjou[redigera | redigera wikitext]

Den barnlöse Karl III av Provence testamenterade grevskapen Provence och Forcalquier. Då blev grevetiteln i praktiken en av flera arvstitlar till det franska kungadömet vilket skedde formellt när Karl VIII testamenterade titeln till franska kronan. Efter det användes titeln endast en gång till av den blivande kung Ludvig XVIII. Han var känd som Comte de Provence tills han syskonson Ludvig XVII dog år 1795 och han gjorde anspråk på den franska kronan.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia