Ludvig II av Anjou

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ludvig II av Anjou
15th-century unknown painters - Louis II of Anjou - WGA23561.jpg
Född5 oktober 1377[1][2] ​eller ​7 oktober 1377[3][4]
Toulouse[5] ​eller ​Angers[6]
Död29 april 1417[6][2]
Angers[1]
BegravdSlottet i Angers[7]
MedborgarskapFrankrike
SysselsättningMonark, titular King of Naples, Duke of Anjou
MakaJolanda av Aragonien
(g. 1400–)[6][8][9]
BarnLudvig III av Anjou (f. 1403)[6]
Marie av Anjou (f. 1404)[6][8]
René I av Neapel (f. 1409 och 1409)[6][8]
Yolande of Anjou (f. 1412 och 1412)[6]
Charles IV, Count of Maine (f. 1414)[6]
FöräldrarLudvig I av Anjou[6]
Marie of Blois, Duchess of Anjou[6]
Heraldiskt vapen
Arms of Louis dAnjou.svg
Redigera Wikidata

Louis II av Anjou, född 1377 i Toulouse död den 29 april 1417 i Angers, var äldste son till Ludvig I och Marie av Blois. Han var arvinge till huset Valois-Anjou, vilket gjorde honom till greve av Provence 1384 till sin död och rival till Vladislav om titeln kung av Neapel, som han erövrade 1389 och höll till 1399 då kungadömet åter föll i Vladislavs händer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ludvig II föddes i Toulouse som son till Ludvig I och ärvde honom 1384. Ludvig I:s rival, Karl III av Neapel innehade då titeln kung av Neapel. Vid Karl III:s död (1386) utvisades hans son Vladislav från kungadömet Neapel men först den 1 november 1389 kunde Ludvig II krönas till kung av Neapel. Kröningen genomfördes av motpåven Clemens VII i Avignon och Ludvig II intog kungadömet Neapel följande år. Han blev i sin tur fördriven av Vladislav år 1399.

År 1409 befriade Ludvig II Rom från Vladislavs ockupation och år 1410 anföll han, och hans allierade motpåven Johannes XXIII, Vladislav och besegrade honom vid Roccasecca 1411. Ludvig II förlorade så småningom stödet i kampen om kungadömet Neapel och han drog sig tillbaka. Ludvig II:s son Ludvig III ärvde faderns anspråk på kungakronan.

Ludvig II gifte sig med sin kusin Yolande av Aragonien år 1400 för att få möjlighet att ärva den aragonska tronen. Yolandes far Johan I av Aragonien hade dött 1396, och hennes farbror kung Martin I av Aragonien dog 1410. Ludvig II dog på sitt slott i Angers i hjärtat av Anjou och han är begraven där.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ludvig II och Yolande fick fem barn:

  1. Ludvig III av Anjou, ärver sin fars titlar och anspråk i huset Valois-Anjou
  2. René I av Neapel, ärver sin brors titlar och anspråk i huset Valois-Anjou
  3. Karl av Maine (1414–1472), greve av Maine
  4. Marie av Anjou (1404–1463), gift 1422 med Karl VII av Frankrike
  5. Yolande (1412–1440), gift 1431 med Frans I av Bretagne

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Charles Cawley, Medieval Lands : A prosopography of medieval European noble and royal families, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] WikiTree, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läs online, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ Freebase, läs online, licens: Apache Software License.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Charles Cawley, Medieval Lands : A prosopography of medieval European noble and royal families, s. http://fmg.ac/Projects/MedLands/ANJOU,%20MAINE.htm, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Peerage person-ID: p11341.htm#i113405, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Företrädare:
Vladislav av Neapel
Kung av Neapel
1389–1399
Efterträdare:
Vladislav av Neapel
Företrädare:
Ludvig I av Anjou
Greve av Provence
1384–1417
Efterträdare:
Ludvig III av Anjou