Gryfice

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 53°54′58″N 15°11′59″Ö / 53.91611°N 15.19972°Ö / 53.91611; 15.19972
Gryfice
tyska: Greifenberg in Pommern
kasjubiska: Grifiô Góra
Stads- och landskommun
Huvudort i Powiat gryficki
Gryfice Collage 1.jpg
POL Gryfice flag.svg
Flagga
POL Gryfice COA 1.svg
Etymologi: Döpt av hertigen Barnim I av Pommern efter huset Grip.
Land  Polen
Vojvodskap Västpommerns vojvodskap
Powiat Powiat gryficki
Kommun Gryfices stads- och landskommun
Flod Rega
Höjdläge 18 m ö.h.
Koordinater 53°54′58″N 15°11′59″Ö / 53.91611°N 15.19972°Ö / 53.91611; 15.19972
Area
 - tätort 12,4 km²
 - kommun 261,3 km²
Folkmängd
 - tätort 16 837 (30 jun 2014)
 - kommun 23 963 (30 jun 2014)
Befolkningstäthet
 - tätort 1 358 invånare/km²
 - kommun 92 invånare/km²
Stadsrättigheter 1262
Borgmästare Andrzej Szczygieł
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 72-300 till 72-302
Riktnummer (+48) 91
Registreringsskylt ZGY
GeoNames 3098201
Gryfices läge i Polen.
Red pog.svg
Gryfices läge i Polen.
Webbplats: www.gryfice.eu

Gryfice [ɡrɨˈfʲit͡sɛ], tyska: Greifenberg in Pommern, kasjubiska: Grifiô Góra, är en stad i nordvästra Polen, belägen 90 km nordost om Szczecin. Tätorten har 16 933 invånare och är centralort för en stads- och landskommun med totalt 24 034 invånare (2013). Gryfice är även administrativt säte för distriktet Powiat gryficki i Västpommerns vojvodskap.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Stadens torg (2011). I bakgrunden Mariakyrkan.

Gryfice ligger i det historiska landskapet Hinterpommern, i östra delen av Västpommerns vojvodskap vid floden Rega. Avståndet till Östersjön är 28 kilometer. Norr om staden ligger flera badorter vid kusten, Pobierow, Rewal, Niechorze och Mrzeżyno.

Närmaste större städer är Kołobrzeg, 48 km åt nordost och Szczecin, 90 km åt sydväst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det medeltida Kruttornet är ett av stadens landmärken och tillhör de bevarade delarna av stadsmuren.

Under medeltiden tillhörde området Pommern. År 1121 stod Slaget vid Niekładź i närheten av den nuvarande staden, då storhertigen Boleslav III av Polen besegrade de pommerska hertigarna Vartislav I och Svantepolk I.

Staden grundades av hertigen Vartislav III av Pommern år 1262, då ståthållaren Jakob von Trebetow fick i uppdrag att bygga upp en bosättning vid floden Rega. Staden erhöll stadsrättigheter enligt lybsk rätt. Efter Vartislavs död 1264 ärvde Barnim I hertigdömet och döpte den nya staden till Griphenberch efter hertigätten Grip. I slutet av 1200-talet började stadens Mariakyrka uppföras.

Staden blomstrade efter att ha erhållit tullfrihet på floden Rega och 1365 blev staden medlem av Hansan. Omkring staden uppfördes en stadsmur med tre portar, varav två fortfarande finns bevarade. I ett dokument från 1386 omnämns en latinskola i staden som var en av de första i Pommern. Under 1400-talet hamnade staden i konflikt med den nordliga grannen Treptow an der Rega på grund av tullarna som Treptow försökte utkräva på vägen mot Östersjön. Konflikten skärptes 1449 då Treptow spärrade floden för skepp söderifrån.

Efter trettioåriga kriget tillföll staden kurfurstendömet Brandenburg i Westfaliska freden 1648. Från 1701 var staden därmed del av kungadömet Preussen. Staden drabbades av en större stadsbrand 1658.

Under 1700-talet minskade sjöfartens betydelse och staden fick istället en växande textilindustri. Nya stadsdelar uppstod utanför den medeltida stadskärnan. År 1818 blev staden huvudort i Landkreis Greifenberg i provinsen Pommern och 1852 grundades ett gymnasium i staden. Efter 1871 var staden tillsammans med Preussen del av det tyska kejsardömet. Staden anslöts till det preussiska järnvägsnätet 1882, då en station på järnvägen mellan Altdamm och Kolberg uppfördes. Staden fick 1905 även en smalspårig järnväg som förband staden med Treptow an der Rega och Deep.

Greifenberg hade år 1939 10 805 invånare. Vid andra världskrigets slut förstördes stora delar av innerstaden i bränder när Röda armén intog staden. 1945-1946 tvångsfördrevs stadens kvarvarande tysktalande invånare och staden döptes officiellt om till det polska Gryfice. Under 1940- och 1950-talen återbefolkades staden av polska och ukrainska flyktingar, huvudsakligen från de sovjetiska områdena öster om Curzonlinjen.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Mariakyrkan, uppförd i slutet av 1200-talet i tegelgotik och flera gånger ombyggd, idag den katolska stadskyrkan.
  • Sankt Georgskapellet, uppfört i tegelgotik omkring 1500, idag begravningskapell.
  • Ortodoxa Heliga Guds Moder-kyrkan, uppförd 1911-1913 som den då protestantiska Johanneskyrkan.
  • Stadsmuren uppfördes under 1200- och 1300-talen och delar av befästningsverken finns bevarade idag.
  • Gryfices smalspårsjärnvägsmuseum behandlar Pommerns regionala järnvägars historia.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Staden är ansluten till tre regionala vägar, DW 105 (Świerzno - Gryfice - Rzesznikowo), DW 109 (Płoty - Gryfice - Trzebiatów - Mrzeżno) och DW 110 (Gryfice - Karnice - Lędzin. Via DW 109 finns anslutning till DK 6 (E28).

Gryfices järnvägsstation trafikeras av PKP:s linje 402, Koszalin - Kołobrzeg - Trzebiatów- Gryfice - Płoty - Goleniów. Förutom vid centralstationen stannar tågen även i Baszewice och Górzyca Reska utanför staden.

Gryfices smalspårsjärnväg är idag till större delen nedlagd. Sträckan till Pogorzelica bedrivs som museijärnväg under sommarmånaderna.

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Gryfice

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]