Guldstrupig barbett

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Guldstrupig barbett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Golden-throated Barbet - Bhutan S4E0602 (15788610633).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAsiatiska barbetter
Megalaimidae
SläktePsilopogon
ArtGuldstrupig barbett
P. franklinii
Vetenskapligt namn
§ Psilopogon franklinii
Auktor(Blyth, 1842)
Synonymer
Megalaima franklinii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Guldstrupig barbett[2] (Psilopogon franklinii) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Guldstrupig barbett är en 20,5–23,5 cm lång, satt och grön barbett som ofta ter sig blå eller till och med violett. På huvudet syns gult på hjässans mitt och strupen, gråvitt på kinder och nedre delen av strupen samt rött på hjässans främre och bakre del. Från ögat och bakåt syns även en svart ansiktsmask.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Guldstrupig barbett delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Psilopogon franklinii franklinii – förekommer från östra Himalaya och nordöstra Indien till södra Kina och norra Vietnam
  • Psilopogon franklinii ramsayi – förekommer i östra och sydöstra Burma samt nordvästra Thailand
  • Psilopogon franklinii trangensis – förekommer i södra Thailand
  • Psilopogon franklinii minor – förekommer i västra Malaysia

Halsbandsbarbett (P. auricularis) behandlades tidigare som en underart till guldstrupig barbett och vissa gör det fortfarande.[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[5][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till frekvent förekommande.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar James Franklin (1783-1834), major i British Army i Indien, geolog, ornitolog och samlare av specimen.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Psilopogon franklinii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217. 
  6. ^ Ericson, Per G. P. (2012-05-01). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract. 
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]